FAQ – Vanliga frågor

Det går inte att göra någon allmängiltig uppskattning av hur ofta motoroljan måste fyllas på. Oljeförbrukningen kan variera kraftigt även för motorer av samma konstruktion och beror på olika faktorer. Så länge ingen automatisk oljenivåindikering är installerad ska oljenivån kontrolleras regelbundet och fyllas på vid behov.
 

Avgörande för valet av olja är kvalitet och tillverkarens uppgifter, inte viskositeten. Denna information anges på förpackningen. Specifikationen 5W-30 hänvisar endast till oljans flytande tillstånd vid en given temperatur, det är ingen indikation på kvalitet.
 

Moderna motoroljor måste alltid kunna blandas med varandra, oavsett typ. Det är ju inte alltid säkert att föraren vet vilken motorolja som användes av verkstaden i samband med oljebyte.

Mindre mängder som t.ex. vid påfyllning av olja (ca 1 liter) är därför inga problem. Vi avråder dock från att blanda större oljemängder eftersom det under vissa omständigheter kan påverka de olika motoroljornas effektivitet.

Olja i mindre dunkar håller i minst fem år – under förutsättning att den lagras torrt och i temperaturer mellan + 5 °C och + 30 °C samt skyddas mot direkt solstrålning. Källaren är perfekt för lagring, inte garaget.
 

Det framgår av bilens servicehäfte när det är dags för nästa oljebyte. Dessutom kan du ta en titt i instruktionsboken. Där anges hur ofta du bör byta olja. Många tillverkare anger fasta intervall: För bilen är det ungefär en/två gånger om året eller var 15 000:e/30 000:e kilometer.

Om bytesintervallerna är variabla indikerar fordonet när det är dags för oljebyte. Körsträckan fram till nästa oljebyte kan kontrolleras i bilens meny.

Men det går ändå inte att generalisera! När oljan ska bytas beror på körsättet. Till exempel hur ofta du varmkör din bil: Om du huvudsakligen kör i stan åldras oljan snabbare.

Utan en grundlig laboratorieanalys av spilloljan går det inte att bedöma motoroljans exakta skick. Vid vilken tidpunkt oljebyte måste ske fastställs antingen av själva fordonet (variabelt intervall), eller så föreskriver tillverkaren fasta intervaller baserat på körsträcka eller tid.

Om bytesintervallerna är variabla indikerar fordonet när det är dags för oljebyte. Körsträckan fram till nästa oljebyte kan kontrolleras i bilens meny. Om ett fast bytesintervall föreskrivs står datumet i regel på oljeetiketten i motorrummet eller i fordonets servicehäfte.

Nej. 2-taktsolja löses upp fullständigt i bränslet och separeras inte ens om fordonet står stilla länge.

Nej. Du kan självklart alltid använda passande LIQUI MOLY-produkt.

Ja. Blandbarheten för olika motoroljor måste vara angiven för att påfyllning ska kunna ske när som helst. Beroende på vilken olja som fylls på ändras dock kvaliteten resp. egenskaperna hos den befintliga oljan.

Oavsett om oljan är mineralisk eller syntetisk ska tillverkarens godkännanden alltid beaktas.
 

Färgen på oljan säger inget om kvaliteten eller åldern. Oljan kan till exempel innehålla kemiska tillsatser som färgar oljan så att den ursprungliga färgen (bärnsten) inte längre syns.
 

Motoroljans nivå kontrolleras alltid i driftvarmt skick. Detta säkerställer att motorn försörjs optimalt med smörjmedel i den temperatur som den oftast har.
 

Ja! Moderna motorer är ultrakomplexa mekaniska aggregat. Dessa kräver ett smörjmedel som är anpassat till material och egenskaper. Kraven kan skilja sig åt mellan olika motorer. Användning av fel motorolja kan leda till ökat slitage och motorskador.
 

Om en bil används främst för korta sträckor kan det kondensvatten som uppstår till följd av temperaturskillnader blandas med olja så att det inte kan avdunsta. Denna blandning mellan vatten och olja avlagras i hela motorn. Vid oljepåfyllningsöppningen syns den i form av ett ljusbrunt slam. Använd Oljeslamsspolning för att rensa motorn från oljeslam.

Motoroljenivån måste alltid ligga mellan det angivna min-max-området. Både för lite och för mycket olja kan ge upphov till skador på motorn.

Fyller man på för mycket olja kan det leda till ökad bildning av luftbubblor. Dessa luftbubblor sugs sedan upp av oljepumpen och leds genom motorn till smörjställena. Eftersom luft inte smörjer uppstår ökat slitage på de ställen som ska smörjas, vilket kan leda till motorskador.

Ytterligare ett problem med överfyllning är förhöjt oljetryck. Detta kan leda till att de tätningar som ska hålla oljan kvar i motorn flyttas ur sin position eller skadas så att motorn blir otät.
 

Motorolja utsätts kontinuerligt för extrema termiska och mekaniska påfrestningar, vilket gör att den med tiden förbrukas och förorenas av sig själv. Till exempel genom förbränning i motorn, utspädning med bränsle eller kondensvatten, naturligt åldrande och mekanisk nötning. Detta främjar bland annat bildandet av avlagringar av förbränningsrester och kan på sikt få allvarliga konsekvenser:

• Kompressions- och effektförlust

• Dåliga avgasvärden och risk för att avgasbesiktningen inte godkänns

• Ökad bränsle- och oljeförbrukning

• Försämrad smörjförmåga

• Smörjmedlet når inte längre de enskilda smörjställena i motorn

• Ökat motorslitage till och med sprickor i transmissionskedjan och motorskador

Växellådsoljor har i princip samma uppgifter som motoroljor. Den huvudsakliga skillnaden är att växellådsoljor i regel utsätts för betydligt högre tryck- och skjuvkrafter än motoroljor. De är särskilt avsedda för skydd, smörjning och kylning av växellådssystem. En annan skillnad är att växellådsoljan inte späds ut av bränslet. Växellådsoljor behöver därför i princip andra innehållsämnen – andra tillsatspaket – för att kunna uppfylla sina uppgifter.

Sotrester finns kvar i oljekretsloppet även efter ett oljebyte. Det räcker att motorn arbetar några varv för att oljan ska bli svart igen. Men det finns ingen anledning till panik. Tvärtom: Det visar att motoroljan rengör kretsloppet, tar upp avlagringar och transporterar dem till oljefiltret.
 

Framför allt när det gäller den snabba utvecklingen av motorer och växellådor och behovet av allt tunnare oljor spelar tillsatserna i oljan (tillsatspaket) en viktig roll. Ett tillsatspaket är en blandning av olika kemiska ämnen som påverkar oljans egenskaper på olika sätt.

Tidigare var grundoljan den viktigaste faktorn för motoroljans prestanda, idag är det tillsatspaketen. Moderna oljor består till knappt en tredjedel av tillsatspaket. Det är dessa som ger de extremt tunnflytande oljorna deras rengörande, korrosionsskyddande, kylande och smörjande egenskaper. Själva oljan är ofta bara en bärarvätska för tillsatspaketen.

Idag innehåller så gott som alla motor- och växellådsoljor individuella tillsatspaket. För att en olja ska få ett officiellt tillverkargodkännande måste ett högkvalitativt tillsatspaket användas som är anpassat till den nödvändiga oljespecifikationen. Vissa mer avancerade tillsatspaket kan användas för att producera en olja som uppfyller mer än en specifikation.

Molybdensulfid tillsätts i motoroljan. Denna antracitfärgade tillsats syns tydligare än oljans ”normala” färg.

Samma gäller som för bilen: Beakta alltid tillverkarens rekommendationer när du väljer olja för snöfräsning. Enligt våra erfarenheter lämpar sig vår Special Tec LL 5W-30 dock till de flesta snöfräsar på marknaden.
 

Viktigt när du väljer motorolja är att beakta biltillverkarens specifikation eller godkännande. Du hittar dessa uppgifter i bilens bruksanvisning. Om dessa uppgifter finns angivna på produktförpackningen kan oljan användas för respektive motor.

Ett annat sätt att hitta rätt motorolja för din bil finns i vår oljeguide.
 

Beakta alltid uppgifterna från gassystemets och motorns tillverkare. Om biltillverkaren har utfärdat allmännare specifikationer (t.ex. ACEA C2/C3 eller C4) ska oljor med låg halt av aska i enlighet med dessa specifikationer föredras. Dessutom är det ofta en fördel att använda Cera Tecsom oljetillsats för gasdrivna motorer.
 

Moderna motoroljor uppfyller kraven både för bensin- och för dieselmotorer. Det som är viktigt när man väljer passande motorolja är specifikationerna eller godkännandet från biltillverkaren. Om dessa uppgifter finns angivna på produkten kan oljan användas för respektive motor. Det spelar ingen roll om den drivs av bensin eller diesel.
 

Nej, för dessa bränslen förbättras inte beständigheten mot låga temperaturer.

All information om blandningsförhållanden för enskilda produkter finns på produktinformationssidorna, produktdatabladen eller etiketten på burken.

Generellt, ja. LIQUI MOLY har dock ett särskilt motorcykelsortiment där denna formel har specialutvecklats för de mindre volymerna i motorcykeltankar.
 

Vid kopplingar som löper i oljebad kan 20 ml additiv tillsättas per liter motorolja. Då slirar inte kopplingen. För perfekt dosering rekommenderar vi Motorbike Oil Additive eller Motorbike MoS2 Shooter.

Vi avråder dock från användning av Motor Protect vid kopplingar som löper i oljebad.
 

Ja, det är testat i ett fälttest med firmabilar. Oil Additiv minskar slitaget med 30 %.

Ja, våra olje- och bränsletillsatser är sammansatta så att de inte ska påverka hela blandningen negativt.
 

Ja, oljeläckagestopp innehåller nämligen mjukgörare och viskositetsförbättrare. Det regenererar elastomertätningar och fungerar lätt viskositetshöjande vid höga temperaturer. Det resulterar i en mer effektiv smörjning av turboladdarlager.
 

Vi avråder från detta. Användningen av oljeläckagestopp i motorer med koppling som löper i motorolja kan leda till att kopplingen slirar på grund av tillsatserna.

Vi rekommenderar inte detta, men vissa kombinationer är möjliga. Kontakta våra användningstekniker om ditt specifika önskemål.

Vid användning av konventionella sommardieselbränslen med en beständighet mot låga temperaturer på 0 °C, uppnås en förbättring på -6° till -8° C vid korrekt dosering av dieselflödesfrämjare.

Ja, Motor Protect kan användas med moderna Longlife-oljor som t.ex. Synthoil Longtime Plus 0W-30 och Synthoil Longtime 0W-30.
 

Nej! HPL-oljor är hydrauloljor och de är inte avsedda för användning i servostyrningar. I värsta fall kan det leda till bortfall av styrningen (särskilt vid låga temperaturer). Beakta alltid tillverkarens godkännanden och krav eftersom styrningen är en säkerhetsrelevant del av fordonet.
 

Växellådsoljan förlorar sin effekt med tiden. Bland annat ändras oljans viskositet och friktionsvärden, vilket påverkar växellådan och växlingsegenskaperna negativt.

Orsaker till detta är slitage, nötning, oljeåldring och kondensvatten. På moderna fordon kan det dessutom bero på högre temperaturer i motorrummet eller på inkapslade motorer (för att hålla ljudvärdena låga). Men även de höga vridmomenten hos moderna motorer påfrestar växellådorna.

Ofta läser man uppgifter som ”Lifetime-påfyllning”. För de flesta tillverkare innebär ”Lifetime” dock endast en livslängd på 250 000–280 000 km. Denna livslängd kan förkortas avsevärt genom påfrestningar. Resultatet är växlingsproblem och högt slitage, i värsta fall till och med växellådshaveri. Växellådstillverkare, som t.ex. ZF, rekommenderar däremot ett växellådsoljebyte var 80 000–120 000 km eller senast efter 8 år.

Ja.

På dieselfordon kan motoreffekten försämras även utan uppenbar defekt eller orsak. I extremfall startar motorn inte längre, eller så stannar den.

Ett igensatt dieselpartikelfilter kan vara orsaken – om kontrollampan för filtret lyser på displayen, så vet du det med säkerhet. Många kortkörningar förvärrar problemet eftersom förbränningstemperaturen på cirka 600 grader Celsius som behövs för rensning av filtret inte kan uppnås eller hållas konstant i mer än 30 minuter. Dessutom blir motorn aldrig riktigt varm på kortsträckor, vilket leder till ökad sotbildning. Problemet förvärras alltså.

Det finns olika sätt att rengöra filtret:

1. Att byta ut filtret är alltid det dyraste alternativet och heller inte alltid nödvändigt.
2. Det effektivaste alternativet är en professionell rengöring av dieselpartikelfiltret på en LIQUI MOLY-partnerverkstad.
3. Den förmånligaste varianten är dieselpartikelfilterskyddet. Tillsatsen sänker sotpartiklarnas förbränningstemperatur i dieselpartikelfiltret, vilket gör att filtret kan ”köras fritt” även vid lägre temperaturer och på kortsträckor.

Svarar motorn inte längre, och känner du att accelerationsförmågan minskar? Ofta går det snabbt att åtgärda orsaken, och det handlar inte om någon defekt eller motorskada.

Många kortsträckor och/eller stadstrafik leder snabbt till ett förkoksat insprutningssystem, vilket stör den ultrafina fördelningen av bränslet när det sprutas in i förbränningsrummet. Bränslet kan inte längre antändas optimalt och motorns effektivitet minskar, bränsleförbrukningen ökar, motorn går ojämnare och accelerationen försämras.

Speedtec bensin eller Speedtec diesel kan avhjälpa och förebygga dessa problem. Tillsatsen avlägsnar avlagringar, ger en finare fördelning av bränslet och därmed en effektivare förbränning, vilket även förbättrar accelerationen igen.

Blanda i Motorbike Speed-tillsatsen i bensinen för optimal förbränning av bränslet. Enkelt uttryckt finfördelas bränslet ännu finare av tillsatsen och förbränns därmed också snabbare. Det förbättrar motorns kraftutveckling och accelerationsegenskaper. Samtidigt rengör Speed-tillsatsen insprutningsmunstyckena.

Automatväxellådor kräver särskild service och växellådsoljebyte. Även om biltillverkare talar om livslång hållbarhet för sina automatväxellådsoljor, så säger växellådstillverkare att växellådsoljan bör bytas senast efter 100 000 km.

Avlagringar i växellådan leder till dålig oljecirkulation, vilket kan orsaka växlingsproblem. Regelbunden professionell växellådsservice och växellådsoljebyte i rätt tid är absolut nödvändigt. Annars kan smuts och metallspån i oljan orsaka dyra skador.

Problemet kan åtgärdas genom rengöring. Efter växellådsoljespolningen med växellådsoljebyte klarar växellådan belastningar på lång sikt. Och den växlar som när den var ny.

Är det svårt att lägga i växlarna på din manuella växellåda, eller kärvar någon växel? Det kan bero på flera saker: en trasig koppling eller en sliten koppling (märks på ett skapande ljud vid växling). Men även andra defekta delar kan orsaka växlingsproblem. Vid dessa problem hjälper endast reparation på en serviceverkstad.

Men det finns också mindre allvarliga orsaker till växlingsproblem. Luft i kopplingssystemet kan vara en möjlighet. Det kan du själv konstatera: Trampa ner kopplingen ett par gånger i följd. Om det därefter går att växla utan problem är det ett tecken på luft i hydraulsystemet.

Men ofta är även växellådsoljenivån för låg, växellådsoljan är gammal eller inte lämplig för ditt fordon.

Men även om allt är korrekt kan växlingssvårigheter förekomma på fordon. Vår speciella växellådstillsats kan hjälpa. Den ger en mycket stabil smörjfilm på växellådans metalldelar, vilket minskar friktionen och löser många växlingsproblem. Genom växellådsoljetillsatsen blir växlingen mjukare, växlarna är lättare att lägga i och växlingskomforten ökar avsevärt. Tillsatsen kan även användas förebyggande så att växlingsproblem på grund av för hög friktion aldrig ens uppstår. Din LIQUI MOLY-serviceverkstad kan snabbt och kostnadseffektivt fylla på växellådsoljetillsatsen åt dig.

European Automobile Manufacturers' Association (ACEA) är sedan 1 januari 1996 den officiella efterträdaren till CCMC. Den definierar motoroljans kvalitet i enlighet med kraven från den europeiska motortillverkaren.

De alkaliska reserverna i en olja neutraliserar sura reaktionsprodukter som uppstår vid förbränning av bränsle.

En oönskad biprodukt av cirkulationssmörjningen är inneslutning av små luftbubblor i motoroljan. Antiskumtillsatser minskar avsevärt skumbildningen (luftinneslutning) när oljan cirkulerar.

American Petroleum Institute (API) fastställer globala kvalitetskrav och testkriterier för smörjmedel som t.ex. motor- och växellådsolja. Europa och europeiska tillverkare är till största delen undantagna från detta.

Så kallade Automatic Transmission Fluids (ATF) har ett definierat friktionsvärde och ett högt viskositetsindex. Dessa oljor används huvudsakligen i automatväxellådor och servostyrningar.

Vid avparaffinering avlägsnas vaxkristaller från respektive destillat för att förbättra Pour-Point (lägsta temperatur vid vilken oljan fortfarande flödar när den kyls ner under specificerade förhållanden).

Bakåtkompatibilitet är en specifikation eller ett godkännande som uppfyller och överträffar den tidigare (föråldrade) specifikationen eller godkännandet.

Basoljan är den ursprungliga produkten för tillverkning av smörjoljor. Basoljor (mineraliska, hydrokrack- eller helsyntetiska) framställs genom olika raffineringsmetoder.

Bastalet anger mängden alkaliska reserver i motoroljor. För använda oljor ger bastalet en indikation på kvarvarande rester av tillsatser som ännu inte har förbrukats.

Vid destillering värms råolja upp under atmosfäriskt tryck och separeras i dess beståndsdelar.

Detergenter är tvättaktiva substanser som förhindrar bildning av avlagringar resp. befriar motorn från dessa. Dessutom bildar detergenter de så kallade alkaliska reserverna. 

Dispergeringsmedel i motoroljan innesluter fast och flytande smuts i oljan och transporterar den till oljefiltret.

Högtryckstillsater (EP-tillsatser) bildar ett skyddande skikt på metallytorna vid högt tryck och stark värme.

Friktionsmodifierare (FM) skapar svaga bindningar på metallytor och minskar eller ökar därmed smörjmedlets friktionsegenskaper.

GL står för Gear Lubricantoch representerar tryckstabiliteten hos en växellådsolja enligt API.

Helsyntetiska basoljor är oljor baserade på polyalfaolefin. Dessa tillverkas syntetiskt och är mycket temperatur- och åldringsbeständiga.

HTHS betyder High Temperature High Shea och är den dynamiska viskositeten hos en vätska mätt vid 150 °C under påverkan av höga skjuvkrafter.

Vid hydrering tillsätts väte för att uppnå optimal åldringsstabilitet vid tillverkning av mineralisk basolja.

Hydrokrackade basoljor framställs med paraffin. Dessa oljor representerar senaste tekniska standard och används bland annat i toppmoderna bensin-/dieselmotorer.

Vid hydrokrackning klyvs långa molekylkedjor med hjälp av väte. Den använda vätgasen ansamlas i de öppna kedjeändarna och ”reparerar” brottstället.

International Lubricant Standardization to Approval Committee (ILSAC) utvecklar prestandastandarder för motoroljor för personbilar för bensinmotorer. API-standarderna ligger till grund för detta. 

Japanese Automotive Standards Organisation (JASO) delar in smörjoljor i olika klasser som huvudsakligen tillämpas inom motorcykelbranschen och i Asien.

Vid katalytiska hydrokrackning klyvs molekylkedjorna med hjälp av en katalysator (t.ex. syntetiska aluminiumsilikat) vid en temperatur om 500°C.

Vid krackning klyvs långa kolvätemolekyler. Dessa trasiga molekylkedjor utgör utgångsprodukten för syntetiska oljor.

Low Speed Pre Ignition (LSPI) förekommer huvudsakligen i moderna småskaliga turbo-bensinmotorer med direktinsprutning. Partiklar eller oljedroppar värms upp när motorn accelereras och bildar en extra antändningskälla som antänder bränslet innan den vanliga antändningen med tändstiftet sker. Detta leder till ”knackningar” och upp till tre gångers tryckuppbyggnad, vilket i sin tur kan leda till motorskador.

Mineraliska basoljor är en direkt produkt från petroleumdestilleringen. Denna typ av basoljor används inte längre i moderna motorer.

Nafta är råbensin som är en produkt av petroleumdestillering.

National Marine Manufacturers Association (NMMA) är USA:s ledande branschorganisation och fastställer oljecertifieringsprogram för motorer som används i marina miljöer. 

Paraffin är vaxkristaller som är en biprodukt från tillverkning av mineralisk basolja.

Pour-Point är den lägsta temperatur vid vilken oljan fortfarande flödar när den kyls ner under specifika förhållanden.

En Pour-Point-depressant (flytpunktssänkande medel) ändrar strukturen på vaxkristallerna i basoljan och fördröjer deras tillväxt. Detta minimerar oljans stelningspunkt och förbättrar lågtemperaturegenskaperna.

Raffinering innebär att avlägsna/konvertera oönskade beståndsdelar från vakuumdestillat.

Råolja är en blandning som huvudsakligen består av kolväten och som har uppstått genom nedbrytningsprocessen av organiska ämnen.

SAE International (tidigare Society of Automotive Engineers) anger de viskositetsklasser för motor- och växellådsoljor som gäller inom bilindustrin enligt vilka tillverkarna i hela världen riktar sig.

Förkortningem SAPS står för Sulphated Ash, Phosphorus och Sulphur. Low- eller mid-SAPS-oljor används främst i motorer som är utrustade med avgasefterbehandlingssystem som DPF eller OPF. 

Ett tillsatspaket är en blandning av olika kemiska ämnen som påverkar motoroljans egenskaper på olika sätt.

Vid vakuumdestillering separeras rester från destilleringen ytterligare under reducerat tryck. Vakuumet sänker kokpunkten med ca 150 °C och förhindrar därmed att molekylerna krackas.

Viskositeten representerar motståndet (inre friktion) hos en vätska. Ju högre motstånd, desto mer trögflytande vätska. Viskositeten för motor- och växellådsoljor anges enligt SAE.

Viskositetsindex (VI) beskriver en oljas viskositet/temperaturegenskaper. Ju högre VI, desto mindre viskositetsändring över hela temperaturområdet.

Viskositetsindexförbättrare är polymerer som är konstruerade för att påverka en oljas temperaturberoende viskositetsändring.

Ett viskositetstest är ett test för att dela in smörjmedel i respektive SAE-klasser. Viskositeten i motsvarande SAE-klass får inte överskridas vid en definierad temperatur för att säkerställa smörjmedlets självständiga efterflöde.