"När livet blir tufft kommer den tuffa igång."

God morgon kära kollegor!

"När livet blir tufft kommer den tuffe igång". – När spelet blir hårt börjar de hårda spela. Jag älskar detta talesätt och jag gjorde det till mitt eget för länge, länge sedan. I ungdomslaget hos TSV Lauterbach och sedan i A-laget (dock mestadels i reservlaget...) Fotboll i C-klassen. Vi kunde inte flyttas ned och att flyttas upp fungerade inte :-) Trots det spelade vi som om det gällde våra liv. Ned med dobbarna och rakt mot bollen, och mot motståndarna samtidigt. Att förlora var skit och att vinna var himlen. Det handlade om ingenting. Bara om oss och vår lust att spela och passionen för sparka och springa.

Hur överför man denna passion till arbetet? Hur lyckas man utföra arbetet med samma glädje och samma lust som när man utövar sin hobby? Bra fråga, eller hur? Jag tror att mycket beror på varje individ, hur mycket lust denne själv vill utveckla och hur mycket passion det finns, som man sedan kan frigöra. På motivation tror jag ganska lite. Antingen gillar man det eller så gillar man det inte. Dock: Frustration är förlust av glädje. Så snälla ni, bli inte frustrerade så snabbt - och absolut inte för varje liten sak. Ramvillkoren kan jag fastställa men resten måste komma av sig självt. Så med "Tschakka, kan du göra det" kan man kanske manipulera barn men inte motivera vuxna.

Nöje och passion, spelglädjen, kul med hobby eller på jobbet och pengar att vinna..... Det är fantastiskt! Tro mig, detta finns i oss alla. Man behöver bara släppa ut det och tillåta det! På den tiden sprang jag också ett maratonlopp. Jag har också en direkt tes om denna sport: Det handlar inte om styrka, det handlar inte om uthållighet och absolut inte om snabbhet, utan bara om förmågan att lida... Nåja, det kan man diskutera. Man måste framhärda och vara redo att plåga sig själv.... Av inget kommer inget!

Jag gillade också att boxas – vad jag tänkte om det berättar jag helst inte för er. Jag vill ju inte att ni ska bli förvånade över mig... :-) Bara så mycket: man måste ibland kunna tåla mycket.. Ibland mindre, ibland mer. Den räkning man får är inte för att man ska bli liggande utan för att man åter ska stiga upp... Att slå blint hjälper precis lika lite som att slarva med skyddet. Försvar och attack går hand i hand. Inget av detta får försummas. Om du saknar kondition, styrka och framför allt viljan att vinna behöver du inte ens stiga in i ringen. Ni ser - idrott har mycket att göra med vårt arbete, vårt företag och vårt framåtskridande .... och en sista sak: Idrottare är tuffa men alltid rättvisa!

Jag önskar er en underbar helg! Med sporthälsning

Er

Ernst Prost

VD