"Voltaire & Max Giesinger"

God morgon kära följeslagare!

"Auf das, was da noch kommt." (På det som komma skall) Denna sång av Lotte och Max Giesinger är en av mina nuvarande favoritlåtar. Ja, jag ser verkligen fram emot det som komma skall. Även om jag redan är 63.... Men det är något på gång. :)

Nu återkommer det normala – steg för steg. Men förhoppningsvis kommer inte allt tillbaka.... Jag vet inte vad ni känner men corona har visat oss människor inte bara gränser utan också de sanna värdena i mänskligt liv: medkänsla, kärlek till nästan och kampanda. Vi vill leva! Alla förmodat självklara saker som hälsa, frihet, fritid och en säker arbetsplats är inte så självklara, vilket vi ser nu. Och mycket av det ytliga oljudet, skvalmusik och dumhet är precis vad det är: skvalmusik och dumhet. Det är dock förvånande vad man inte behöver för att bekämpa den förmodade tristessen och döda tiden, och hur lite man behöver för att leva ett meningsfullt och lyckligt liv: familj, vänner, mänskliga möten, lugn, musa och avkoppling. Och ja, jag räknar också arbetet som vårt livselixir. Som Voltaire sa: "Arbetet håller borta de tre stora onda: tristess, laster och nöd"

Inte illa: Voltaire & Max Giesinger!

"Kommer att köra mot väggen och återuppstå. Kommer att vara den största optimisten, när det regnar hela dagen. På varje snubbling, varje misslyckande. Det tar oss alla ett steg längre. På det som komma skall".

Som sagt: jag ser fram emot att tillsammans med er uppleva och njuta av det som kommer.

Med vänliga hälsningar

Er

Ernst Prost