Vanliga frågor

Om du inte hittar svaret på din fråga här är du välkommen att kontakta vår tekniska support. Telefon: +49 731 1420-871

ACEA

ACEA (European Automobile Manufacturers‘ Association) är officiell efterföljarorganisation för CCMC sedan 01.01.1996. De definierar kvaliteten för motoroljor enligt kraven från europeiska motortillverkare.

 

ALKALISKA RESERVER

De alkaliska reserverna i en olja neutraliserar sura reaktionsprodukter som uppstår vid bränsleförbränning.

 

API

American Petroleum Institute (API) bestämmer kvalitetskrav och testkriterier för smörjmedel över hela världen. Europa resp. europeiska tillverkare är till stor del undantagna från detta.

 

ATF

S.k. Automatic Transmission Fluids (ATF) har ett definierat friktionsvärde och ett högt viskositetsindex. Dessa oljor används huvudsakligen i automatlådor och servostyrningar.

 

AVVAXNING

Vaxkristaller elimineras från respektive destillat vid avvaxningen för att förbättra flytpunkten (den lägsta temperaturen när oljan fortfarande flyter när den kyls under vissa villkor).

 

BAKATKOMPATIBEL

En specifikation eller godkännande betecknas som bakåtkompatibel när föregående specifikation eller godkännande (nu äldre) uppfylls eller överträffas.

 

BASOLJA

Basoljan är utgångsprodukten för framställning av smörjoljor. Basoljor (mineralisk, hydrokrack eller helsyntetisk) framställs med olika raffineringsmetoder.

 

BASTAL

Bastalen anger mängden alkaliska reserver i motoroljor. I förbrukade oljor ger bastalen en antydan om resterande mängd oanvända tillsatser.

 

DESTILLATION

Råoljan upphettas under atmosfäriskt tryck och sönderdelas i sina naturliga beståndsdelar.

 

DETERGENTER

Detergenter är rengöringsaktiva substanser som skyddar motorn från avlagringar. Detergenter bildar dessutom de s.k. alkaliska reserverna.

Dispergato rer Innehållande dispergatorer i motoroljan binder fasta och flytande smuts i oljan och transporterar den till oljefiltret.

 

EP-TILLSATSER

Högtryckstillsatser (EP Extreme Pressure) bildar ett skyddsskikt på metallytor vid högt tryck och hög värme.

 

FRICTION MODIFIER

Friction Modifier (FM) skapar svaga föreningar på metallytorna och reducerar eller ökar därmed smörjmedlets friktionsegenskaper.

 

GL

GL betyder ”Gear Lubricant” och kännetecknar tryckstabiliteten i en växellådsolja enligt API.

 

GRÄNSPUMPSVISKOSITET

Gränspumpsviskositeten beskriver testet för indelning av smörjmedel i respektive SAE-klass. Viskositeten för respektive SAE-klass får inte överskridas vid en definierad temperatur för att kunna garantera att smörjmedlet flyter självständigt.

 

HELSYNTETISK BASOLJA

Oljor med alkener som bas betecknas som helsyntetiska basoljor. Dessa framställs syntetiskt och är mycket stabila vad gäller temperatur och föråldring.

 

HTHS-VISKOSITET

High-Temperature-High-Shear (HTHS) betyder den dynamiska viskositeten i en vätska, uppmätt vid 150 °C med påverkan av höga skjuvkrafter.

 

HYDROFINISHING

Hydrofinishing innebär kvävetillsats vid framställning av mineraliska basoljor för att få en optimal föråldringsstabilitet.

 

HYDROKRACK-BASOLJA

Hydrokrack-basoljor raffineras med paraffinbas. Dessa oljor är dagens tekniska standard och förekommer bl.a. i hypermoderna bensin-/dieselmotorer.

 

HYDROKRACKA

Hydrokrackning innebär att långa molekylkedjor sönderdelas med tillsats av kväve. Detta kväve lägger sig på kedjeändarna och ”reparerar” brytningen.

 

JASO

Japanese Automotive Standards Organisation (JASO) indelar smörjoljor i olika klasser som huvudsakligen används inom motorcykelområdet resp. på den asiatiska marknaden.

 

KATALYTISK HYDROKRACKNING

Molekylkedjorna sönderdelas med en katalysatortillsats (t.ex. syntetiska aluminiumsilikat) och en temperatur på 500 °C vid katalytisk hydrokrackning.

 

KRACKA

Långa kolvätemolekyler sönderdelas vid krackning. Dessa sönderdelade molekylkedjor bildar utgångsprodukten för syntetiska oljor.

 

MINERALISK BASOLJA

Mineraliska basoljor är en direkt produkt ur råoljedestillationen. Denna typ av basolja används inte längre i moderna motorer.

 

NAFTA

Råbensin betecknas som nafta och en produkt ur råoljedestillationen.

 

PARAFFIN

Vaxkristaller betecknas som paraffin som är en biprodukt ur framställningen av mineraliska basoljor.

 

POUR-POINT-DEPRESSANT

En pour-point-depressant (PPD-tillsats) ändrar strukturen för vaxkristallerna i basoljan och fördröjer tillväxten. Därmed minimeras oljans grumlighetspunkt resp. egenskapen för låga temperaturer förbättras.

 

POUR-POINT

Pour-point är flytpunken och den lägsta temperaturen där en olja fortfarande rinner när den har svalnat enligt bestämda villkor.

 

RAFFINERING

Raffinering betyder eliminering/omvandling av oönskade beståndsdelar i vakuumdestillat.

 

RÅOLJA

Råolja är en komplex blandning av kolväten där organiska ämnen framställs med raffinering.

 

SAE INTERNATIONAL

SAE International (tidigare Society of Automotive Engineers) bestämmer giltiga viskositetsklasser för motor- och växellådsoljor inom fordonsindustrin, efter vilka de olika globala tillverkarna måste rätta sig.

 

TILLSATSPAKET

Ett tillsatspaket är en blandning av olika kemiska ämnen som påverkar motoroljans egenskaper på olika sätt.

 

VAKUUMDESTILLATION

Rester från destillationen separeras med vakuum från raffinaden vid vakuumdestillation. Kokpunkten sjunker till ca. 150 °C tack vare vakuumet och förhindrar därmed att molekylerna krackas.

 

VISKOSITETSINDEXFÖRBÄTTRARE

Viskositetsindexförbättrare är polymerer som är så sammansatta att de påverkar den temperaturberoende viskositetsförändringen i en olja.

 

VISKOSITETSINDEX

Viskositetsindex (VI) beskriver oljans viskositet-/temperaturförhållande. Ju högre VI, desto lägre viskositetsförändring över hela temperaturområdet.

 

VISKOSITET

Viskositeten är motståndet (inre friktion) i en vätska. Ju högre motstånd, desto mera trögflytande olja. Viskositeten i motor- och växellådsoljor anges enligt SAE.ACEA

Råolja består av döda plankton som sjunkit till havsbotten för många miljoner år sedan. Avlagringar av sand och stenar lägger sig över med tiden. Till följd av detta kompakta skikt sker omvandlingen till råolja med syre, tryck och värme. Råoljans grund är kväveföreningar som kan förekomma i olika molekylkedjor (C5 – C100).

Basoljor bildar utgångsprodukten för framställning av smörjoljor av alla typer. De olika basoljorna (mineralisk, hydrokrack eller helsyntetisk) framställs med olika raffineringsmetoder (se skiss).

Den mineraliska basoljan bildar den enklaste och äldsta formen av basolja. Den redan beskrivna råoljan används som direkt utgångsprodukt för framställningen. Råoljan hettas upp i en fraktioneringskolonn och sönderdelas i sina beståndsdelar (destillation). Sedan elimineras oönskade och skadliga beståndsdelar i destillatet med raffinering resp. avvaxning. Efterföljande hydrofinishing tillsätter kväve till raffinaden och molekylkedjorna försluts vilken därmed ökar föråldringsstabiliteten avsevärt.

Den helsyntetiska basoljan utmärker sig väsentligt med sin mycket goda termiska stabilitet och åldringshållbarhet. Så effektiv som den är, så omständig är framställningen. S.k. nafta (bensin utan tillsatser) används som utgångsprodukt. Råbensinen krackas i första steget, vilket betyder att molekylkedjorna (C5 – C12) sönderdelas och bryts ner till en längd med C2. Den tidigare vätskan är nu en gas. I den efterföljande syntesprocessen sammanfogas de korta molekylkedjorna (C2) till långa molekylkedjor (C20 – C35) och förseglas genom kvävetillsats (hydrera).

Hydrokrackad basolja kombinerar de positiva egenskaperna för mineraliska och helsyntetiska basoljor. Denna basoljetyp har mycket god termisk stabilitet och åldringshållfasthet med samtidigt absolut materialtålighet. Basen för hydrokrackade basoljor är paraffinet från mineraloljeutvinningen. Paraffinet består av molekylföreningar i långa kedjor (> C35). Dessa sönderdelas med hjälp av en katalysator vid ett tryck på 70 – 200 bar och temperaturer upp till 500 °C och förkortas till brukbar längd med C20 – C35 (katalytisk hydrokrackning). Vätskan destilleras sedan i vakuum för att undvika att molekylkedjorna krackar. Eventuella paraffinrester elimineras i sista steget.

Idag räcker inte bara basoljor för moderna motorer för att klara av alla uppgifter som dagens smörjmedel måste kunna uppfylla. Basoljorna kompletteras med s.k. additiver (tillsatser) för att ge en säker smörjning och friktionsfri drift. Det går att förbättra vissa egenskaper i oljan med dessa tillsatser eller t.o.m. skapa nya egenskaper. Listan för tillämpade tillsatser är växlande och mycket lång. De olika substanserna sammanfattas till ett tillsatspaket, beroende på kraven. Detta paket tillsätts till den 70 – 75 °C värmda basoljan och blandas tills det har löst upp sig helt i oljan. Tillsatshalten kan ligga över 30 % i moderna motorer, i enklare oljor kan det vara lägre än 1 %.

 

Man skiljer på två typer av tillsatser:

  • Tillsatser som påverkar basoljan, t.ex. pour-point-förbättrare,

    antiskumtillsatser eller viskositetsindexförbättrare.

  • Tillsats som påverkas materialytor (lager, cylinder … ) t.ex. vidhäftningsförbättrare eller Friction Modifier (friktionsvärdesförbättrare).

 

Följande tabell innehåller påverkbara egenskaper i en olja med hjälp av tillsatser:

Detergenter är rengöringsaktiva substanser (tensider) i oljan som förebygger avlagringar resp. befriar motorn från avlagringar. Om dessa substanser är förbrukade, t.ex. genom ofta förekommande oljebyten, bildas mer avlagringar (se bild). Motorslitaget ökar märkbart och motorskador kan uppstå.

Högtryckstillsatser (EP-tillsatser) tillsätts till oljan i form av t.ex. svavel eller fosforföreningar för att förhindra slitage till följd av höga tryck eller friktionsbelastning. EP-tillsatser är absolut nödvändiga i detta fall. Höga temperaturer uppstår i smörjmedlet vid högt tryck resp. belastning. EP-tillsatserna avger svavel (svavelförening) eller ett fosforsyrederivat (fosforhaltiga föreningar). Den avgivna substansen reagerar omedelbart med metallytor och avger metallsulfid eller - fosfat. Dessa föreningar bildar skikt på metallytan som lägger sig som lameller vid högt tryck. Därmed förhindras slitage och frätskador på metallytorna.

PPD-tillsats används för att sänka smörjmedlets kokpunkt och därmed förbättra egenskaperna för låga temperaturer. Strukturen i basoljans vaxkristaller förändras med tillsatsen och tillväxten blir tydligt långsammare vid låga temperaturer.

Viskositetsindexförbättrare är molekylära polymerer (sammansättning av makromolekyler) som är så förenade att de påverkas oljans temperaturberoende viskositetsförändring. Polymerer drar ihop sig vid låga temperaturer. Därmed blir polymerernas motstånd mot inträngande ämnen lägre och kompenserar basoljans viskositetsförändring.

 

Grafiskt ser det ut på följande sätt:

En oönskad biprodukt i cirkulationssmörjning är små luftblåsor i motoroljan. Antiskumtillsatser medför en tydlig reducering av förekommande skum (innesluten luft) när oljan cirkulerar.

Det krävs två uppgifter för att välja rätt motorolja. Å ena sidan viskositet och å andra sidan kvalitet. Flera organisationer har bildats under senare årtionden för att bestämma denna indelning.

 

  • SAE (Society of Automotive Engineers)
  • API (American Petrol Institute)
  • ACEA (Association des Constructeurs Européens d’Automobiles)
  • ILSAC (International Lubricant Standardization and Approval Committee)
  • JASO (Japanese Automotive Standards Organization)

Renommerade fordons- resp. motortillverkare i Europa (Mercedes-Benz, BMW, VW …) följer viskositetsvärden enligt SAE och kvalitetsvärden enligt ACEA. Motoroljor som skall användas för importerade fordon som utvecklats utanför Europa (Toyota, Mitsubishi, Chrysler …) följer huvudsakligen värden enligt API resp. ILSAC och SAE samt enligt ACEA för dieselfordon med dieselpartikelfilter.

Viskositeten ger endast information om oljans trögflytande (inre friktion) och definierar därmed inte kvalitativa egenskaper. Det betyder att en olja som uppfyller en viskositet enligt SAE, har ett föreskrivet flytförhållande vid olika temperaturer. Viskositeten indelas i kallstartsområdet med begynnelsebokstaven W (t.ex. 5W). Ju lägre siffran framför W är, desto mera flytande är oljan vid låga temperaturer. För det driftsvarma området gäller siffran utan begynnelsebokstav (t.ex. B. 30). Ju högre siffran är, desto tjockflytande är oljan uppmätt vid 100 °C.

 

Vid vilken lägsta temperatur en motor-/växellådsolja kan användas, beror på möjlig gränspumptemperatur resp. lågtemperaturviskositeten.

American Petrol Institute skiljer i princip på två typer av motorolja. Motoroljor för bensinmotorer (S) och motoroljor för dieselmotorer (C). Efterföljande bokstav, t.ex. G eller H efter den första bokstaven S resp. C definierar smörjmedlets kvalitet. Ju längre bak i alfabetet denna bokstav är, desto bättre är motoroljans kvalitet. De höga specifikationerna för t.ex. API SM eller SN kan, enligt API, användas för föregående klassificeringar som t.ex. API SL utan problem. För motoroljor för dieselmotorer kan även -4 anges. Detta tillägg anger dugligheten för 4-taktsdieselmotorer med stora volymer som t.ex. lastbilar eller bussar (Heavy Duty). API CF-2 anger kvaliteten för en 2-taktsmotorolja för diesel.

European Automobile Manufacturers‘ Association utgör oljestandard för europeiska fordons- resp. motortillverkare. Även här indelas oljorna i bensinmotorer (A) och lätta dieselmotoren (B, C), som hos API. Varje kategori hos ACEA har sin egen innebörd, till skillnad från API och oljan är inte bakåtkompatibel.

 

5.3.1 Personbilar bensin- och dieselmotorer

 

A1/B1 Högeffektiv motorolja för bensin- och dieselmotorer, s.k. Fuel-Economy-motorolja med speciellt låg High-Temperature-High-Shear-viskositet (2,9 - 3,5 mPa*s). Reserverad för viskositetsklass xW-20. Ogiltig sedan 12/2016.
A3/B4  Högeffektiv motorolja för bensin- och dieselmotorer, överträffar och ersätter motoroljor som ACEA A2/B2 resp. A3/B3 och kan användas för förlängda bytesintervall.
A5/B5 Högeffektiv motorolja för bensin- och dieselmotorer, s.k. Fuel-Economy-motoroljor med speciellt låg High-Temperature-High-Shear-viskositet (2,9 - 3,5 mPa*s). Reserverad för viskositetsklass xW-30 und xW-40.

 

5.3.2 Personbilar dieselmotorer med dieselpartikelfilter

 

C1 Kategori för Low-SAPS-olja med sänkt HTHS-viskositet 2,9 mPa*s, låg viskositet, prestanda som A5/B5, men med starkt begränsad andel av sulfataska, fosfor och svavel.
C2 Kategori för Mid-SAPS-olja med sänkt HTHS-viskositet 2,9 mPa*s, låg viskositet, prestanda som A5/B5, med begränsad men högre andel av sulfataska, fosfor och svavel jämfört med C1.
C3 Kategori för Mid-SAPS-olja med hög HTHS-viskositet 3,5 mPa*s,låg viskositet, prestanda som A3/B4, med begränsad men högre andel av sulfataska, fosfor och svavel jämfört med C1.
C4Kategori för Low-SAPS-olja med hög HTHS-viskositet 3,5 mPa*s, låg viskositet, prestanda som A3/B4, med samma andel av sulfataska och svavel, med högre andel fosfor jämfört med C1.
C5Kategori för Mid-SAPS-olja med sänkt HTHS 2,6 – 2,9 mPas*s, låg viskositet, för ännu bättre och optimal bränslebesparing, för fordon med modern avgasefterbehandling, endast för motorer med motsvarande tekniska förutsättningar

 

5.3.3 Nyttofordon dieselmotorer

 

E1/E2  Inte aktuella kategorier.
E3  Kategorin ingår i ACEA E7.
E4 Baserat på MB 228.5, förlängt oljebyte möjligt, lämplig för Euro-3-motorer.
E5 Kategorin ingår i ACEA E7.
E6 Kategori för AGR-motorer med/utan dieselpartikelfilter (DPF) och SCR-NOX-motorer. Rekommenderas för motorer med dieselpartikelfilter i kombination med svavelfritt bränsle. Sulfataskhalt max. 1 %.
E7 Kategori för motorer utan dieselpartikelfilter (DPF), flesta AGR-motorer och flesta SCR-NOX-motorer. Sulfataskhalt max. 2 %.
E9 Kategori för motorer med/utan dieselpartikelfilter (DPF), flesta AGR-motorer och flesta SCR-NOX-motorer. Rekommenderas för motorer med dieselpartikelfilter i kombination med svavelfritt bränsle. Sulfataskhalt max. 1 %.

International Lubricants Standardization and Approval Committee stöder sig starkt på indelningarna enligt API vid klassificering av motoroljor. Det finns fem indelningsklasser för bensinmotorer, dieselmotorer klassificeras inte hos ILSAC.

ILSAC

 

GF-1  Lanseringsår 1996, jämförbar med API SH, inte aktuell kategori
GF-2 Lanseringsår 1997, jämförbar med API SJ
GF-3 Lanseringsår 2001, jämförbar med API SL
GF-4 Lanseringsår 2004, jämförbar med API SM
GF-5 Lanseringsår 2010, jämförbar med API SN

Japanese Automobile Standards Organization bestämmer kriterier för tvåhjulingar. Ökade krav ställs på friktionsförhållande (våtkoppling), skjuvstabilitet och förbränningsförhållande. JASO och API-klassificeringar förekommer alltid gemensamt inom området för tvåhjulingar.

 

JASO

 

MA  4-taktsmotorer – högt friktionsvärde för motorcyklar med våtkoppling
MA24-taktsmotorer – högt friktionsvärde för motorcyklar med våtkopplings- och växelegenskaper
MB 4-taktsmotorer – lågt friktionsvärde för motorcyklar utan våtkoppling
FB2-taktsmotorer – låg rengöring, ofullständig förbränning
FC2-taktsmotorer – hög rengöring, nästan fullständig förbränning
FD2-taktsmotorer – bästa rengöring, fullständig förbränning

Utgående från europeiska fordonstillverkare, bygger deras föreskrivna tillverkarspecifikationer på motortester enligt ACEA. För att erhålla ett tillverkargodkännande för en viss olja, måste dessutom ytterligare motortester och krav uppfyllas tillsammans med ACEA-testprocedur. En översikt över vilka tillverkarspecifikationer som bygger på vilken ACEA-klassificering finns på följande sida.

 

Godkännanden för BMW-motorer

 

Longlife-98  Bas ACEA A3/B3, användbar fr.o.m. årsmodell ´98, Ogiltig – ersätts av Longlife-01
Longlife 01Bas ACEA A3/B4, användbar fr.o.m. årsmodell ´01, för bensin- och dieselmotorer utan DPF
Longlife-04  Bas ACEA C3, användbar fr.o.m. årsmodell ´04
Longlife-12 FEBas ACEA C2, användbar fr.o.m. årsmodell ´13, sänkt HTHS-viskositet, inte bakåtkompatibel, endast för vissa motorer.
Longlife-14 FE+Bas ACEA A1/B1, användbar fr.o.m. årsmodell ´14, sänkt HTHS-viskositet, inte bakåtkompatibel, endast för vissa motorer

 

Godkännanden för Fiat-, Alfa Romeo- och Lancia-motorer

 

9.55535-CR1  Bas ILSAC GF-5 resp. API SN, viskositetsklass 5W-20
9.55535-DS1Bas ACEA C2, viskositetsklass 0W-30
9.55535-G1 Bas ACEA A1 resp. A5, viskositetsklass 5W-30, speciell utveckling för CNG-motorer
9.55535-G2Bas ACEA A3, viskositetsklass 10W-40 och 15W-40, användbar i äldre bensinmotorer
9.55535-GH2 Bas ACEA C3, viskositetsklass 5W-40, speciell utveckling för 1750 turbomotor
9.55535-GS1Bas ACEA C2, viskositetsklass 0W-30, speciell utveckling för 0.9 Twin Air (turbo) motor
9.55535-H2Bas ACEA A3, viskositetsklass 5W-40, lämplig för förlängda bytesintervall
9.55535-M2Bas ACEA A3/B4, viskositetsklass 0W/5W-40, lämplig för förlängda bytesintervall
9.55535-N2Bas ACEA A3/B4, viskositetsklass 5W-40, lämplig för bensin- och dieselturbomotorer
9.55535-S1 Bas ACEA C2, viskositetsklass 5W-30, lämplig för bensin- och dieselturbomotorer med förlängt serviceintervall
9.55535-S2 Bas ACEA C3, viskositetsklass 5W-40, lämplig för bensin- och dieselmotorer med förlängt serviceintervall
9.55535-S3 Bas ACEA C3, viskositetsklass 5W-30, speciell utveckling för Chrysler, Jeep och Lancia
9.55535-T2Bas ACEA C3, viskositetsklass 5W-40, speciell utveckling för gasmotorer
9.55535-Z2Bas A3/B4, viskositetsklass 5W-40, speciell utveckling för Twin-turbodieselmotorer

 

Godkännanden för Ford-motorer

 

WSS-M2C-913-A Bas ACEA A1/B1
WSS-M2C-913-BBas ACEA A1/B1, bakåtkompatibel med WSS-M2C-913-A
WSS-M2C-913-C   Bas ACEA A5/B5, bakåtkompatibel med WSS-M2C-913-B
WSS-M2C-913-D Bas ACEA A5/B5, ersätter WSS-M2C-913-A, B och C
WSS-M2C-925-BBas API SM, bakåtkompatibel med WSS-M2C-925-B, kommer att ersättas med WSS-M2C-948-B
WSS-M2C-917-A Bas ACEA A3/B4, motsats till VW 505 01
WSS-M2C-934-B Bas ACEA C1, viskositetsklass 5W-30
WSS-M2C-948-B Bas API SN, speciellt utvecklad för Ford EcoBoost-motorer
WSS-M2C-950-ABas ACEA C2, speciellt utvecklad för Euro 6 TDCi-motorer, viskositetsklass 0W-30

 

Godkännanden för Mercedes-Benz-motorer

 

MB-godkännande 229.1 För alla personbilar till 03/2002, kommer att ersättas med MB 229.3
MB-godkännande 229.3 För intervall till 30.000 km, kommer att ersättas med MB 229.5
MB-godkännande 229.5  Ökade krav än för 229.3, intervall till 40.000 km möjligt
MB-godkännande 229.31 Krav som 229.3 men låg askhalt, kommer att ersättas med MB 229.51
MB-godkännande 229.51 Krav som 229.5 men låg askhalt, kommer att ersättas med MB 229.52
MB-gokännande 229.52Ökade krav på oxideringsstabilitet och bränslebesparing
MB godkännande 226.5Baserat på Renault RN0700
MB-godkännande 226.51Baserat på Renault RN0720
MB-godkännande 229.6
MB-godkännande 229.71
Bas ACEA A5/B5, inte bakåtkompatibel, endast för vissa motorer
Bas ACEA C5, inte bakåtkompatibel, endast för vissa motorer

 

Godkännanden för Opel-motorer

 

GM LL-A-025  Bas ACEA A3/B3, specifikation för bensinmotorer, kan ersättas med GM Dexos2
GM LL-B-025Bas ACEA A3/B4, specifikation för dieselmotorer, kan ersättas med GM Dexos2
GM Dexos 2 Bas ACEA C3, användbar för alla motorer fr.o.m. årsmodell ´10

 

Godkännanden för Peugeot-motorer

 

PSA B71 2290  Bas ACEA C3 med viskositetsklass 5W-30
PSA B71 2295Bas ACEA A2/B2 för motorer före årsmodell 1998, definierad viskositet saknas
PSA B71 2296 Bas ACEA A3/B4 med viskositetsklass 0W-30, 0W-40, 5W-30 och 5W-40
PSA B71 2300Bas ACEA A3/B4 med viskositetsklass xW-40, xW-50
PSA B71 2312 Bas ACEA C2 med viskositetsklass 0W-30

 

Godkännanden för Porsche-motorer

 

A 40 Bas ACEA A3 med viskositetsklass 0W-40 och 5W-40, för bensinmotorer fr.o.m. 1994 
C 20Bas ACEA C5, motsvarar VW 508 00/509 00, inte bakåtkompatibel, endast för vissa motorer
C 30Bas ACEA C3, motsvarar VW 504 00/507 00

 

Godkännanden för Renault-motorer

 

RN 0700  Bas ACEA A3/B4, tillåten för alla Renault bensinmotorer
RN 0710 Bas ACEA A3/B4, tillåten för alla Renault-dieselmotorer utan partikelfilter
RN 0720Bas ACEA C4, tillåten för alla Renault-dieselmotorer med partikelfilter fr.o.m. årsmodell ´10

 

Godkännanden för VW-motorer

 

VW 500 00Universalolja med viskositetsklass SAE 5W-X/10W-X, kommer att ersättas med VW 501 01
VW 501 01Universalolja med viskositetsklass SAE 5W-X/10W-X, kommer att ersättas med VW 502 00
VW 502 00Universalolja för högre krav
VW 503 00Longlife-specifikation för bensinmotorer, bas ACEA A1, viskositetsklass 0W-30/5W-30
VW 503 01Longlife-specifikation för laddade bensinmotorer, viskositetsklass 5W-30
VW 505 00Universalolja för sug -och turbodieselmotorer
VW 505 01Universalolja för pumpmunstycksmotorer, bas ACEA B4, viskositetsklass 5W-40
VW 506 00Longlife-specifikation för laddade dieselmotorer, viskositetsklass 0W-30
VW 506 01Longlife specifikation för pumpmunstycksmotorer
VW 504 00Specifikation för bensinmotorer med och utan Longlife-service, ersätter alla ovan angivna bensinspecifikationer
VW 507 00Specifikation för dieselmotorer med och utan Longlife-service, ersätter alla ovan angivna dieselspecifikationer (undantag R5- och V10 TDI-motorer före KV 22/06)
VW 508 00Longlife IV-specifikation för bensinmotorer med och utan Longlife-service, inte bakåtkompatibel, viskositetsklass SAE 0W 20
VW 509 00Longlife IV-specifikation för dieselmotorer med och utan Longlife-service, inte bakåtkompatibel, viskositetsklass 0W-20

Utgående från europeiska fordonstillverkare, bygger de föreskrivna tillverkarspecifikationerna på motortester enligt ACEA och API. För att erhålla ett tillverkargodkännande för en viss olja, måste dessutom ytterligare motortester och krav uppfyllas tillsammans med ACEA-/API-testprocedur. En översikt över vilka tillverkarspecifikationer som bygger på vilken ACEA/API-klassificering Finns på följande sida.

 

Godkännanden för MAN-motorer

 

M3275 SHPD-motorolja, bytesintervall till 60.000 km möjligt
M3277UHPD-motorolja, bytesintervall till 80.000 km möjligt
M3377Högre krav på renlighet/avlagringar än M3277, bytesintervall enl. indikering
M3477 Samma som M3277 låg askhalt för Euro 5-motorer med DPF
M3677  Euro 6-motorer med DPF, bytesintervall till 120.000 km möjligt

 

Godkännanden för Mercedes-Benz-motorer

 

MB-godkännande 228.1Bas ACEA E2 + ytterligare motortester
MB-godkännande 228.3Bas ACEA E7 + ytterligare motortester
MB-godkännande 228.5Bas ACEA E4 + ytterligare motortester, förlängt bytesintervalll
MB-godkännande 228.31Bas ACEA E9 + ytterligare motortester, lämplig för DPF
MB-godkännande 228.51Bas ACEA E6 + ytterligare motortester, lämplig för DPF, förlängt bytesintervall
MB-godkännande 228.61Bas API FA-4 + ytterligare motortester

 

Godkännanden för Renault-motorer

 

RD/RD-2 Bas ACEA E3 + Volvo VDS-2
RLD/RLD-2 Bas ACEA E7 + Volvo VDS-3
RLD-3 Bas ACEA E9 + Volvo VDS-4
RXD Bas ACEA E7 + Volvo VDS-3
RGD (Gas)Bas ACEA E6 + Volvo VDS-3 + TBN >8

 

Godkännanden för Scania-motorer

 

Scania LDF  Bas ACEA E5
Scania LDF-2Bas ACEA E7 användarbar fr.o.m. Euro 4
Scania LDF-3Bas ACEA E7 användarbar fr.o.m. Euro 6
Scania Low AshBas ACEA E6/E9 (låg askhalt)

 

Godkännanden för Iveco-motorer

 

18-1804 FE Bas ACEA E4/E5 med TBN-halt >14 
18-1804 TLS E6Bas ACEA E6 med TBN-halt >13
18-1804 T2 E7Bas ACEA E7 med TBN-halt >14
18-1804 TLS E9 Bas ACEA E9 eller API CJ-4 
18-1804 TFEBas ACEA E4/E7 med TBN-halt >16

 

Godkännanden för Volvo-motorer

 

Volvo VDS Bas API CD/CE, bytesintervall till 50.000 km möjligt
Volvo VDS-IIBas ACEA E7, bytesintervall till 60.000 km möjligt
Volvo VDS-III     Bas ACEA E5, bytesintervall till 100.000 km möjligt
Volvo VDS-IVBas API CJ-4, närtrafik, låg askhalt

Tillverkarna avstår till största delen att ha egna oljespecifikation för motorcykelmotorer och stöder sig på fasta motortester enligt API resp. JASO vid bestämning av oljekvalitet. Förutom bestämning av oljekvalitet måste dessutom motorcyklar som är utrustade med en koppling i oljebad (våtkoppling) även uppfylla högre krav på skjuvstabilitet, förbränningsförhållande och framför allt friktionsförhållande. JASO-specifikationen som måste finnas i listan över godkännanden, anger om en olja uppfyller dessa egenskaper

 

Godkännanden för motorcykelmotorer enligt JASO

 

JASO MA/MA-2 4-taktsmotorer – högt friktionsvärde för motorcyklar med våtkoppling
JASO MB4-taktsmotorer – lågt friktionsvärde för motorcyklar utan våtkoppling
JASO FB   2-taktsmotorer – låg rengöring, ofullständig förbränning
JASO FC hög rengöring, nästan fullständig förbränning
JASO FD2 taktsmotorer – bästa rengöring, fullständig förbränning

För att kunna garantera en störningsfri drift, behöver moderna växellådor ett modernt högeffektivt smörjmedel som skyddar växellådan mot slitage och samtidigt inte påverkar kopplingsförhållandet. Tillsatsens typ och mängd för ett smörjmedel har tydlig påverkan på flera parametrar som t.ex. kopplingsbarheten, bytesintervall, friktionsförhållande och slitageskydd. Det är nödvändigt att följa angivna specifikationer eller godkännanden från tillverkaren när växellådsoljan byts. Även växellådsoljorna utvecklas och anpassa till det tilltagande antalet växellådstyper. Man skiljer först på växellåda eller axeldrivning, automatik, dubbelkopplings- och CVT-växellåda Inom dessa överordnade grupper finns olika undergrupper som alla kräver ett speciellt avstämt smörjmedel för konstruktion och användningssyfte. Anmärkning: Det saknas en enhetlig bas för växellådsoljor som tillverkarna är förpliktade att följa (t.ex. ACEA). Det medför många speciella tillverkargodkännanden.  

 

Exempel:

 

Mercedes-Benz:

 

24 ATF-godkännanden (MB godkännande 236.x)

21 (Hypoid-)växellådsolja godkännanden (MB-godkännande 235.x)

Volkswagen:

14 ATF godkännanden (G 052 xxx, G055 xxx, G060 xxx)

15 (Hypoid-)växellådsolja-godkännanden (G 052 xxx, G055 xxx, G060 xxx)

För att kunna göra någon form av uttalande om vilken kvalitet resp. vilka egenskaper en växellådsolja ska motsvara, har indelningen för kopplings- och axelväxellådor enligt API och automatiklådor enligt Dexron och Mercon dominerat under årens lopp. Tillverkarna använde dessa indelningar under en lång tidsperiod. Denna indelning räcker inte längre eftersom växellådorna har blivit mer komplexa. Viskositeten för växellådor och axeldrivningar klassificeras enligt SAE, precis som motoroljor. Viskositeten för automatlådeoljor, s.k. ATF-oljor (Automatic Transmission Fluid) klassificeras inte enligt SAE eftersom viskositeten är en beståndsdel i respektive tillverkargodkännande.

 

9.1.1 API (växellåds- eller axeldrivningsoljor)

 

GL 1

Lågbelastade koniska växellådor eller snäckväxlar

GL 2

Snäckväxlar (inte i trafikfordon)

GL 3Växellåda (Oldtimer)
GL 4Växellåda, hypoidväxel när tillåtet
GL 5Hypoidväxel, växellåda, när tillåtet

 

9.1.2 GM Dexron (automatlådor)