Vanliga frågor
Om du inte hittar svaret på din fråga här är du välkommen att kontakta vår tekniska support. Telefon: +49 731 1420-871
ACEA
ACEA (European Automobile Manufacturers‘ Association) är officiell efterföljarorganisation för CCMC sedan 01.01.1996. De definierar kvaliteten för motoroljor enligt kraven från europeiska motortillverkare.
ALKALISKA RESERVER
De alkaliska reserverna i en olja neutraliserar sura reaktionsprodukter som uppstår vid bränsleförbränning.
API
American Petroleum Institute (API) bestämmer kvalitetskrav och testkriterier för smörjmedel över hela världen. Europa resp. europeiska tillverkare är till stor del undantagna från detta.
ATF
S.k. Automatic Transmission Fluids (ATF) har ett definierat friktionsvärde och ett högt viskositetsindex. Dessa oljor används huvudsakligen i automatlådor och servostyrningar.
AVVAXNING
Vaxkristaller elimineras från respektive destillat vid avvaxningen för att förbättra flytpunkten (den lägsta temperaturen när oljan fortfarande flyter när den kyls under vissa villkor).
BAKATKOMPATIBEL
En specifikation eller godkännande betecknas som bakåtkompatibel när föregående specifikation eller godkännande (nu äldre) uppfylls eller överträffas.
BASOLJA
Basoljan är utgångsprodukten för framställning av smörjoljor. Basoljor (mineralisk, hydrokrack eller helsyntetisk) framställs med olika raffineringsmetoder.
BASTAL
Bastalen anger mängden alkaliska reserver i motoroljor. I förbrukade oljor ger bastalen en antydan om resterande mängd oanvända tillsatser.
DESTILLATION
Råoljan upphettas under atmosfäriskt tryck och sönderdelas i sina naturliga beståndsdelar.
DETERGENTER
Detergenter är rengöringsaktiva substanser som skyddar motorn från avlagringar. Detergenter bildar dessutom de s.k. alkaliska reserverna.
Dispergato rer Innehållande dispergatorer i motoroljan binder fasta och flytande smuts i oljan och transporterar den till oljefiltret.
EP-TILLSATSER
Högtryckstillsatser (EP Extreme Pressure) bildar ett skyddsskikt på metallytor vid högt tryck och hög värme.
FRICTION MODIFIER
Friction Modifier (FM) skapar svaga föreningar på metallytorna och reducerar eller ökar därmed smörjmedlets friktionsegenskaper.
GL
GL betyder ”Gear Lubricant” och kännetecknar tryckstabiliteten i en växellådsolja enligt API.
GRÄNSPUMPSVISKOSITET
Gränspumpsviskositeten beskriver testet för indelning av smörjmedel i respektive SAE-klass. Viskositeten för respektive SAE-klass får inte överskridas vid en definierad temperatur för att kunna garantera att smörjmedlet flyter självständigt.
HELSYNTETISK BASOLJA
Oljor med alkener som bas betecknas som helsyntetiska basoljor. Dessa framställs syntetiskt och är mycket stabila vad gäller temperatur och föråldring.
HTHS-VISKOSITET
High-Temperature-High-Shear (HTHS) betyder den dynamiska viskositeten i en vätska, uppmätt vid 150 °C med påverkan av höga skjuvkrafter.
HYDROFINISHING
Hydrofinishing innebär kvävetillsats vid framställning av mineraliska basoljor för att få en optimal föråldringsstabilitet.
HYDROKRACK-BASOLJA
Hydrokrack-basoljor raffineras med paraffinbas. Dessa oljor är dagens tekniska standard och förekommer bl.a. i hypermoderna bensin-/dieselmotorer.
HYDROKRACKA
Hydrokrackning innebär att långa molekylkedjor sönderdelas med tillsats av kväve. Detta kväve lägger sig på kedjeändarna och ”reparerar” brytningen.
JASO
Japanese Automotive Standards Organisation (JASO) indelar smörjoljor i olika klasser som huvudsakligen används inom motorcykelområdet resp. på den asiatiska marknaden.
KATALYTISK HYDROKRACKNING
Molekylkedjorna sönderdelas med en katalysatortillsats (t.ex. syntetiska aluminiumsilikat) och en temperatur på 500 °C vid katalytisk hydrokrackning.
KRACKA
Långa kolvätemolekyler sönderdelas vid krackning. Dessa sönderdelade molekylkedjor bildar utgångsprodukten för syntetiska oljor.
MINERALISK BASOLJA
Mineraliska basoljor är en direkt produkt ur råoljedestillationen. Denna typ av basolja används inte längre i moderna motorer.
NAFTA
Råbensin betecknas som nafta och en produkt ur råoljedestillationen.
PARAFFIN
Vaxkristaller betecknas som paraffin som är en biprodukt ur framställningen av mineraliska basoljor.
POUR-POINT-DEPRESSANT
En pour-point-depressant (PPD-tillsats) ändrar strukturen för vaxkristallerna i basoljan och fördröjer tillväxten. Därmed minimeras oljans grumlighetspunkt resp. egenskapen för låga temperaturer förbättras.
POUR-POINT
Pour-point är flytpunken och den lägsta temperaturen där en olja fortfarande rinner när den har svalnat enligt bestämda villkor.
RAFFINERING
Raffinering betyder eliminering/omvandling av oönskade beståndsdelar i vakuumdestillat.
RÅOLJA
Råolja är en komplex blandning av kolväten där organiska ämnen framställs med raffinering.
SAE INTERNATIONAL
SAE International (tidigare Society of Automotive Engineers) bestämmer giltiga viskositetsklasser för motor- och växellådsoljor inom fordonsindustrin, efter vilka de olika globala tillverkarna måste rätta sig.
TILLSATSPAKET
Ett tillsatspaket är en blandning av olika kemiska ämnen som påverkar motoroljans egenskaper på olika sätt.
VAKUUMDESTILLATION
Rester från destillationen separeras med vakuum från raffinaden vid vakuumdestillation. Kokpunkten sjunker till ca. 150 °C tack vare vakuumet och förhindrar därmed att molekylerna krackas.
VISKOSITETSINDEXFÖRBÄTTRARE
Viskositetsindexförbättrare är polymerer som är så sammansatta att de påverkar den temperaturberoende viskositetsförändringen i en olja.
VISKOSITETSINDEX
Viskositetsindex (VI) beskriver oljans viskositet-/temperaturförhållande. Ju högre VI, desto lägre viskositetsförändring över hela temperaturområdet.
VISKOSITET
Viskositeten är motståndet (inre friktion) i en vätska. Ju högre motstånd, desto mera trögflytande olja. Viskositeten i motor- och växellådsoljor anges enligt SAE.ACEA
Råolja består av döda plankton som sjunkit till havsbotten för många miljoner år sedan. Avlagringar av sand och stenar lägger sig över med tiden. Till följd av detta kompakta skikt sker omvandlingen till råolja med syre, tryck och värme. Råoljans grund är kväveföreningar som kan förekomma i olika molekylkedjor (C5 – C100).
Basoljor bildar utgångsprodukten för framställning av smörjoljor av alla typer. De olika basoljorna (mineralisk, hydrokrack eller helsyntetisk) framställs med olika raffineringsmetoder (se skiss).
Den mineraliska basoljan bildar den enklaste och äldsta formen av basolja. Den redan beskrivna råoljan används som direkt utgångsprodukt för framställningen. Råoljan hettas upp i en fraktioneringskolonn och sönderdelas i sina beståndsdelar (destillation). Sedan elimineras oönskade och skadliga beståndsdelar i destillatet med raffinering resp. avvaxning. Efterföljande hydrofinishing tillsätter kväve till raffinaden och molekylkedjorna försluts vilken därmed ökar föråldringsstabiliteten avsevärt.
Den helsyntetiska basoljan utmärker sig väsentligt med sin mycket goda termiska stabilitet och åldringshållbarhet. Så effektiv som den är, så omständig är framställningen. S.k. nafta (bensin utan tillsatser) används som utgångsprodukt. Råbensinen krackas i första steget, vilket betyder att molekylkedjorna (C5 – C12) sönderdelas och bryts ner till en längd med C2. Den tidigare vätskan är nu en gas. I den efterföljande syntesprocessen sammanfogas de korta molekylkedjorna (C2) till långa molekylkedjor (C20 – C35) och förseglas genom kvävetillsats (hydrera).
Hydrokrackad basolja kombinerar de positiva egenskaperna för mineraliska och helsyntetiska basoljor. Denna basoljetyp har mycket god termisk stabilitet och åldringshållfasthet med samtidigt absolut materialtålighet. Basen för hydrokrackade basoljor är paraffinet från mineraloljeutvinningen. Paraffinet består av molekylföreningar i långa kedjor (> C35). Dessa sönderdelas med hjälp av en katalysator vid ett tryck på 70 – 200 bar och temperaturer upp till 500 °C och förkortas till brukbar längd med C20 – C35 (katalytisk hydrokrackning). Vätskan destilleras sedan i vakuum för att undvika att molekylkedjorna krackar. Eventuella paraffinrester elimineras i sista steget.
Idag räcker inte bara basoljor för moderna motorer för att klara av alla uppgifter som dagens smörjmedel måste kunna uppfylla. Basoljorna kompletteras med s.k. additiver (tillsatser) för att ge en säker smörjning och friktionsfri drift. Det går att förbättra vissa egenskaper i oljan med dessa tillsatser eller t.o.m. skapa nya egenskaper. Listan för tillämpade tillsatser är växlande och mycket lång. De olika substanserna sammanfattas till ett tillsatspaket, beroende på kraven. Detta paket tillsätts till den 70 – 75 °C värmda basoljan och blandas tills det har löst upp sig helt i oljan. Tillsatshalten kan ligga över 30 % i moderna motorer, i enklare oljor kan det vara lägre än 1 %.
Man skiljer på två typer av tillsatser:
- Tillsatser som påverkar basoljan, t.ex. pour-point-förbättrare,
antiskumtillsatser eller viskositetsindexförbättrare.
- Tillsats som påverkas materialytor (lager, cylinder … ) t.ex. vidhäftningsförbättrare eller Friction Modifier (friktionsvärdesförbättrare).
Följande tabell innehåller påverkbara egenskaper i en olja med hjälp av tillsatser:
Detergenter är rengöringsaktiva substanser (tensider) i oljan som förebygger avlagringar resp. befriar motorn från avlagringar. Om dessa substanser är förbrukade, t.ex. genom ofta förekommande oljebyten, bildas mer avlagringar (se bild). Motorslitaget ökar märkbart och motorskador kan uppstå.
Högtryckstillsatser (EP-tillsatser) tillsätts till oljan i form av t.ex. svavel eller fosforföreningar för att förhindra slitage till följd av höga tryck eller friktionsbelastning. EP-tillsatser är absolut nödvändiga i detta fall. Höga temperaturer uppstår i smörjmedlet vid högt tryck resp. belastning. EP-tillsatserna avger svavel (svavelförening) eller ett fosforsyrederivat (fosforhaltiga föreningar). Den avgivna substansen reagerar omedelbart med metallytor och avger metallsulfid eller - fosfat. Dessa föreningar bildar skikt på metallytan som lägger sig som lameller vid högt tryck. Därmed förhindras slitage och frätskador på metallytorna.
PPD-tillsats används för att sänka smörjmedlets kokpunkt och därmed förbättra egenskaperna för låga temperaturer. Strukturen i basoljans vaxkristaller förändras med tillsatsen och tillväxten blir tydligt långsammare vid låga temperaturer.
Viskositetsindexförbättrare är molekylära polymerer (sammansättning av makromolekyler) som är så förenade att de påverkas oljans temperaturberoende viskositetsförändring. Polymerer drar ihop sig vid låga temperaturer. Därmed blir polymerernas motstånd mot inträngande ämnen lägre och kompenserar basoljans viskositetsförändring.
Grafiskt ser det ut på följande sätt:
En oönskad biprodukt i cirkulationssmörjning är små luftblåsor i motoroljan. Antiskumtillsatser medför en tydlig reducering av förekommande skum (innesluten luft) när oljan cirkulerar.
Det krävs två uppgifter för att välja rätt motorolja. Å ena sidan viskositet och å andra sidan kvalitet. Flera organisationer har bildats under senare årtionden för att bestämma denna indelning.
- SAE (Society of Automotive Engineers)
- API (American Petrol Institute)
- ACEA (Association des Constructeurs Européens d’Automobiles)
- ILSAC (International Lubricant Standardization and Approval Committee)
- JASO (Japanese Automotive Standards Organization)
Renommerade fordons- resp. motortillverkare i Europa (Mercedes-Benz, BMW, VW …) följer viskositetsvärden enligt SAE och kvalitetsvärden enligt ACEA. Motoroljor som skall användas för importerade fordon som utvecklats utanför Europa (Toyota, Mitsubishi, Chrysler …) följer huvudsakligen värden enligt API resp. ILSAC och SAE samt enligt ACEA för dieselfordon med dieselpartikelfilter.
Viskositeten ger endast information om oljans trögflytande (inre friktion) och definierar därmed inte kvalitativa egenskaper. Det betyder att en olja som uppfyller en viskositet enligt SAE, har ett föreskrivet flytförhållande vid olika temperaturer. Viskositeten indelas i kallstartsområdet med begynnelsebokstaven W (t.ex. 5W). Ju lägre siffran framför W är, desto mera flytande är oljan vid låga temperaturer. För det driftsvarma området gäller siffran utan begynnelsebokstav (t.ex. B. 30). Ju högre siffran är, desto tjockflytande är oljan uppmätt vid 100 °C.
Vid vilken lägsta temperatur en motor-/växellådsolja kan användas, beror på möjlig gränspumptemperatur resp. lågtemperaturviskositeten.
American Petrol Institute skiljer i princip på två typer av motorolja. Motoroljor för bensinmotorer (S) och motoroljor för dieselmotorer (C). Efterföljande bokstav, t.ex. G eller H efter den första bokstaven S resp. C definierar smörjmedlets kvalitet. Ju längre bak i alfabetet denna bokstav är, desto bättre är motoroljans kvalitet. De höga specifikationerna för t.ex. API SM eller SN kan, enligt API, användas för föregående klassificeringar som t.ex. API SL utan problem. För motoroljor för dieselmotorer kan även -4 anges. Detta tillägg anger dugligheten för 4-taktsdieselmotorer med stora volymer som t.ex. lastbilar eller bussar (Heavy Duty). API CF-2 anger kvaliteten för en 2-taktsmotorolja för diesel.
European Automobile Manufacturers‘ Association utgör oljestandard för europeiska fordons- resp. motortillverkare. Även här indelas oljorna i bensinmotorer (A) och lätta dieselmotoren (B, C), som hos API. Varje kategori hos ACEA har sin egen innebörd, till skillnad från API och oljan är inte bakåtkompatibel.
5.3.1 Personbilar bensin- och dieselmotorer
| A1/B1 | Högeffektiv motorolja för bensin- och dieselmotorer, s.k. Fuel-Economy-motorolja med speciellt låg High-Temperature-High-Shear-viskositet (2,9 - 3,5 mPa*s). Reserverad för viskositetsklass xW-20. Ogiltig sedan 12/2016. | |
| A3/B4 | Högeffektiv motorolja för bensin- och dieselmotorer, överträffar och ersätter motoroljor som ACEA A2/B2 resp. A3/B3 och kan användas för förlängda bytesintervall. | |
| A5/B5 | Högeffektiv motorolja för bensin- och dieselmotorer, s.k. Fuel-Economy-motoroljor med speciellt låg High-Temperature-High-Shear-viskositet (2,9 - 3,5 mPa*s). Reserverad för viskositetsklass xW-30 und xW-40. |
5.3.2 Personbilar dieselmotorer med dieselpartikelfilter
| C1 | Kategori för Low-SAPS-olja med sänkt HTHS-viskositet≥ 2,9 mPa*s, låg viskositet, prestanda som A5/B5, men med starkt begränsad andel av sulfataska, fosfor och svavel. | |
| C2 | Kategori för Mid-SAPS-olja med sänkt HTHS-viskositet≥ 2,9 mPa*s, låg viskositet, prestanda som A5/B5, med begränsad men högre andel av sulfataska, fosfor och svavel jämfört med C1. | |
| C3 | Kategori för Mid-SAPS-olja med hög HTHS-viskositet≥ 3,5 mPa*s,låg viskositet, prestanda som A3/B4, med begränsad men högre andel av sulfataska, fosfor och svavel jämfört med C1. | |
| C4 | Kategori för Low-SAPS-olja med hög HTHS-viskositet ≥ 3,5 mPa*s, låg viskositet, prestanda som A3/B4, med samma andel av sulfataska och svavel, med högre andel fosfor jämfört med C1. | |
| C5 | Kategori för Mid-SAPS-olja med sänkt HTHS 2,6 – 2,9 mPas*s, låg viskositet, för ännu bättre och optimal bränslebesparing, för fordon med modern avgasefterbehandling, endast för motorer med motsvarande tekniska förutsättningar |
5.3.3 Nyttofordon dieselmotorer
| E1/E2 | Inte aktuella kategorier. | |
| E3 | Kategorin ingår i ACEA E7. | |
| E4 | Baserat på MB 228.5, förlängt oljebyte möjligt, lämplig för Euro-3-motorer. | |
| E5 | Kategorin ingår i ACEA E7. | |
| E6 | Kategori för AGR-motorer med/utan dieselpartikelfilter (DPF) och SCR-NOX-motorer. Rekommenderas för motorer med dieselpartikelfilter i kombination med svavelfritt bränsle. Sulfataskhalt max. 1 %. | |
| E7 | Kategori för motorer utan dieselpartikelfilter (DPF), flesta AGR-motorer och flesta SCR-NOX-motorer. Sulfataskhalt max. 2 %. | |
| E9 | Kategori för motorer med/utan dieselpartikelfilter (DPF), flesta AGR-motorer och flesta SCR-NOX-motorer. Rekommenderas för motorer med dieselpartikelfilter i kombination med svavelfritt bränsle. Sulfataskhalt max. 1 %. |
International Lubricants Standardization and Approval Committee stöder sig starkt på indelningarna enligt API vid klassificering av motoroljor. Det finns fem indelningsklasser för bensinmotorer, dieselmotorer klassificeras inte hos ILSAC.
ILSAC
| GF-1 | Lanseringsår 1996, jämförbar med API SH, inte aktuell kategori | |
| GF-2 | Lanseringsår 1997, jämförbar med API SJ | |
| GF-3 | Lanseringsår 2001, jämförbar med API SL | |
| GF-4 | Lanseringsår 2004, jämförbar med API SM | |
| GF-5 | Lanseringsår 2010, jämförbar med API SN |
Japanese Automobile Standards Organization bestämmer kriterier för tvåhjulingar. Ökade krav ställs på friktionsförhållande (våtkoppling), skjuvstabilitet och förbränningsförhållande. JASO och API-klassificeringar förekommer alltid gemensamt inom området för tvåhjulingar.
JASO
| MA | 4-taktsmotorer – högt friktionsvärde för motorcyklar med våtkoppling | |
| MA2 | 4-taktsmotorer – högt friktionsvärde för motorcyklar med våtkopplings- och växelegenskaper | |
| MB | 4-taktsmotorer – lågt friktionsvärde för motorcyklar utan våtkoppling | |
| FB | 2-taktsmotorer – låg rengöring, ofullständig förbränning | |
| FC | 2-taktsmotorer – hög rengöring, nästan fullständig förbränning | |
| FD | 2-taktsmotorer – bästa rengöring, fullständig förbränning |
Utgående från europeiska fordonstillverkare, bygger deras föreskrivna tillverkarspecifikationer på motortester enligt ACEA. För att erhålla ett tillverkargodkännande för en viss olja, måste dessutom ytterligare motortester och krav uppfyllas tillsammans med ACEA-testprocedur. En översikt över vilka tillverkarspecifikationer som bygger på vilken ACEA-klassificering finns på följande sida.
Godkännanden för BMW-motorer
| Longlife-98 | Bas ACEA A3/B3, användbar fr.o.m. årsmodell ´98, Ogiltig – ersätts av Longlife-01 | |
| Longlife 01 | Bas ACEA A3/B4, användbar fr.o.m. årsmodell ´01, för bensin- och dieselmotorer utan DPF | |
| Longlife-04 | Bas ACEA C3, användbar fr.o.m. årsmodell ´04 | |
| Longlife-12 FE | Bas ACEA C2, användbar fr.o.m. årsmodell ´13, sänkt HTHS-viskositet, inte bakåtkompatibel, endast för vissa motorer. | |
| Longlife-14 FE+ | Bas ACEA A1/B1, användbar fr.o.m. årsmodell ´14, sänkt HTHS-viskositet, inte bakåtkompatibel, endast för vissa motorer |
Godkännanden för Fiat-, Alfa Romeo- och Lancia-motorer
| 9.55535-CR1 | Bas ILSAC GF-5 resp. API SN, viskositetsklass 5W-20 | |
| 9.55535-DS1 | Bas ACEA C2, viskositetsklass 0W-30 | |
| 9.55535-G1 | Bas ACEA A1 resp. A5, viskositetsklass 5W-30, speciell utveckling för CNG-motorer | |
| 9.55535-G2 | Bas ACEA A3, viskositetsklass 10W-40 och 15W-40, användbar i äldre bensinmotorer | |
| 9.55535-GH2 | Bas ACEA C3, viskositetsklass 5W-40, speciell utveckling för 1750 turbomotor | |
| 9.55535-GS1 | Bas ACEA C2, viskositetsklass 0W-30, speciell utveckling för 0.9 Twin Air (turbo) motor | |
| 9.55535-H2 | Bas ACEA A3, viskositetsklass 5W-40, lämplig för förlängda bytesintervall | |
| 9.55535-M2 | Bas ACEA A3/B4, viskositetsklass 0W/5W-40, lämplig för förlängda bytesintervall | |
| 9.55535-N2 | Bas ACEA A3/B4, viskositetsklass 5W-40, lämplig för bensin- och dieselturbomotorer | |
| 9.55535-S1 | Bas ACEA C2, viskositetsklass 5W-30, lämplig för bensin- och dieselturbomotorer med förlängt serviceintervall | |
| 9.55535-S2 | Bas ACEA C3, viskositetsklass 5W-40, lämplig för bensin- och dieselmotorer med förlängt serviceintervall | |
| 9.55535-S3 | Bas ACEA C3, viskositetsklass 5W-30, speciell utveckling för Chrysler, Jeep och Lancia | |
| 9.55535-T2 | Bas ACEA C3, viskositetsklass 5W-40, speciell utveckling för gasmotorer | |
| 9.55535-Z2 | Bas A3/B4, viskositetsklass 5W-40, speciell utveckling för Twin-turbodieselmotorer |
Godkännanden för Ford-motorer
| WSS-M2C-913-A | Bas ACEA A1/B1 | |||
| WSS-M2C-913-B | Bas ACEA A1/B1, bakåtkompatibel med WSS-M2C-913-A | |||
| WSS-M2C-913-C | Bas ACEA A5/B5, bakåtkompatibel med WSS-M2C-913-B | |||
| WSS-M2C-913-D | Bas ACEA A5/B5, ersätter WSS-M2C-913-A, B och C | |||
| WSS-M2C-925-B | Bas API SM, bakåtkompatibel med WSS-M2C-925-B, kommer att ersättas med WSS-M2C-948-B | |||
| WSS-M2C-917-A | Bas ACEA A3/B4, motsats till VW 505 01 | |||
| WSS-M2C-934-B | Bas ACEA C1, viskositetsklass 5W-30 | |||
| WSS-M2C-948-B | Bas API SN, speciellt utvecklad för Ford EcoBoost-motorer | |||
| WSS-M2C-950-A | Bas ACEA C2, speciellt utvecklad för Euro 6 TDCi-motorer, viskositetsklass 0W-30 |
Godkännanden för Mercedes-Benz-motorer
| MB-godkännande 229.1 | För alla personbilar till 03/2002, kommer att ersättas med MB 229.3 | |
| MB-godkännande 229.3 | För intervall till 30.000 km, kommer att ersättas med MB 229.5 | |
| MB-godkännande 229.5 | Ökade krav än för 229.3, intervall till 40.000 km möjligt | |
| MB-godkännande 229.31 | Krav som 229.3 men låg askhalt, kommer att ersättas med MB 229.51 | |
| MB-godkännande 229.51 | Krav som 229.5 men låg askhalt, kommer att ersättas med MB 229.52 | |
| MB-gokännande 229.52 | Ökade krav på oxideringsstabilitet och bränslebesparing | |
| MB godkännande 226.5 | Baserat på Renault RN0700 | |
| MB-godkännande 226.51 | Baserat på Renault RN0720 | |
| MB-godkännande 229.6 MB-godkännande 229.71 | Bas ACEA A5/B5, inte bakåtkompatibel, endast för vissa motorer Bas ACEA C5, inte bakåtkompatibel, endast för vissa motorer |
Godkännanden för Opel-motorer
| GM LL-A-025 | Bas ACEA A3/B3, specifikation för bensinmotorer, kan ersättas med GM Dexos2 | |
| GM LL-B-025 | Bas ACEA A3/B4, specifikation för dieselmotorer, kan ersättas med GM Dexos2 | |
| GM Dexos 2 | Bas ACEA C3, användbar för alla motorer fr.o.m. årsmodell ´10 |
Godkännanden för Peugeot-motorer
| PSA B71 2290 | Bas ACEA C3 med viskositetsklass 5W-30 | |
| PSA B71 2295 | Bas ACEA A2/B2 för motorer före årsmodell 1998, definierad viskositet saknas | |
| PSA B71 2296 | Bas ACEA A3/B4 med viskositetsklass 0W-30, 0W-40, 5W-30 och 5W-40 | |
| PSA B71 2300 | Bas ACEA A3/B4 med viskositetsklass xW-40, xW-50 | |
| PSA B71 2312 | Bas ACEA C2 med viskositetsklass 0W-30 |
Godkännanden för Porsche-motorer
| A 40 | Bas ACEA A3 med viskositetsklass 0W-40 och 5W-40, för bensinmotorer fr.o.m. 1994 | |
| C 20 | Bas ACEA C5, motsvarar VW 508 00/509 00, inte bakåtkompatibel, endast för vissa motorer | |
| C 30 | Bas ACEA C3, motsvarar VW 504 00/507 00 |
Godkännanden för Renault-motorer
| RN 0700 | Bas ACEA A3/B4, tillåten för alla Renault bensinmotorer | |
| RN 0710 | Bas ACEA A3/B4, tillåten för alla Renault-dieselmotorer utan partikelfilter | |
| RN 0720 | Bas ACEA C4, tillåten för alla Renault-dieselmotorer med partikelfilter fr.o.m. årsmodell ´10 |
Godkännanden för VW-motorer
| VW 500 00 | Universalolja med viskositetsklass SAE 5W-X/10W-X, kommer att ersättas med VW 501 01 | |
| VW 501 01 | Universalolja med viskositetsklass SAE 5W-X/10W-X, kommer att ersättas med VW 502 00 | |
| VW 502 00 | Universalolja för högre krav | |
| VW 503 00 | Longlife-specifikation för bensinmotorer, bas ACEA A1, viskositetsklass 0W-30/5W-30 | |
| VW 503 01 | Longlife-specifikation för laddade bensinmotorer, viskositetsklass 5W-30 | |
| VW 505 00 | Universalolja för sug -och turbodieselmotorer | |
| VW 505 01 | Universalolja för pumpmunstycksmotorer, bas ACEA B4, viskositetsklass 5W-40 | |
| VW 506 00 | Longlife-specifikation för laddade dieselmotorer, viskositetsklass 0W-30 | |
| VW 506 01 | Longlife specifikation för pumpmunstycksmotorer | |
| VW 504 00 | Specifikation för bensinmotorer med och utan Longlife-service, ersätter alla ovan angivna bensinspecifikationer | |
| VW 507 00 | Specifikation för dieselmotorer med och utan Longlife-service, ersätter alla ovan angivna dieselspecifikationer (undantag R5- och V10 TDI-motorer före KV 22/06) | |
| VW 508 00 | Longlife IV-specifikation för bensinmotorer med och utan Longlife-service, inte bakåtkompatibel, viskositetsklass SAE 0W 20 | |
| VW 509 00 | Longlife IV-specifikation för dieselmotorer med och utan Longlife-service, inte bakåtkompatibel, viskositetsklass 0W-20 |
Utgående från europeiska fordonstillverkare, bygger de föreskrivna tillverkarspecifikationerna på motortester enligt ACEA och API. För att erhålla ett tillverkargodkännande för en viss olja, måste dessutom ytterligare motortester och krav uppfyllas tillsammans med ACEA-/API-testprocedur. En översikt över vilka tillverkarspecifikationer som bygger på vilken ACEA/API-klassificering Finns på följande sida.
Godkännanden för MAN-motorer
| M3275 | SHPD-motorolja, bytesintervall till 60.000 km möjligt | |
| M3277 | UHPD-motorolja, bytesintervall till 80.000 km möjligt | |
| M3377 | Högre krav på renlighet/avlagringar än M3277, bytesintervall enl. indikering | |
| M3477 | Samma som M3277 låg askhalt för Euro 5-motorer med DPF | |
| M3677 | Euro 6-motorer med DPF, bytesintervall till 120.000 km möjligt |
Godkännanden för Mercedes-Benz-motorer
| MB-godkännande 228.1 | Bas ACEA E2 + ytterligare motortester | |
| MB-godkännande 228.3 | Bas ACEA E7 + ytterligare motortester | |
| MB-godkännande 228.5 | Bas ACEA E4 + ytterligare motortester, förlängt bytesintervalll | |
| MB-godkännande 228.31 | Bas ACEA E9 + ytterligare motortester, lämplig för DPF | |
| MB-godkännande 228.51 | Bas ACEA E6 + ytterligare motortester, lämplig för DPF, förlängt bytesintervall | |
| MB-godkännande 228.61 | Bas API FA-4 + ytterligare motortester |
Godkännanden för Renault-motorer
| RD/RD-2 | Bas ACEA E3 + Volvo VDS-2 | |
| RLD/RLD-2 | Bas ACEA E7 + Volvo VDS-3 | |
| RLD-3 | Bas ACEA E9 + Volvo VDS-4 | |
| RXD | Bas ACEA E7 + Volvo VDS-3 | |
| RGD (Gas) | Bas ACEA E6 + Volvo VDS-3 + TBN >8 |
Godkännanden för Scania-motorer
| Scania LDF | Bas ACEA E5 | |
| Scania LDF-2 | Bas ACEA E7 användarbar fr.o.m. Euro 4 | |
| Scania LDF-3 | Bas ACEA E7 användarbar fr.o.m. Euro 6 | |
| Scania Low Ash | Bas ACEA E6/E9 (låg askhalt) |
Godkännanden för Iveco-motorer
| 18-1804 FE | Bas ACEA E4/E5 med TBN-halt >14 | |
| 18-1804 TLS E6 | Bas ACEA E6 med TBN-halt >13 | |
| 18-1804 T2 E7 | Bas ACEA E7 med TBN-halt >14 | |
| 18-1804 TLS E9 | Bas ACEA E9 eller API CJ-4 | |
| 18-1804 TFE | Bas ACEA E4/E7 med TBN-halt >16 |
Godkännanden för Volvo-motorer
| Volvo VDS | Bas API CD/CE, bytesintervall till 50.000 km möjligt | |
| Volvo VDS-II | Bas ACEA E7, bytesintervall till 60.000 km möjligt | |
| Volvo VDS-III | Bas ACEA E5, bytesintervall till 100.000 km möjligt | |
| Volvo VDS-IV | Bas API CJ-4, närtrafik, låg askhalt |
Tillverkarna avstår till största delen att ha egna oljespecifikation för motorcykelmotorer och stöder sig på fasta motortester enligt API resp. JASO vid bestämning av oljekvalitet. Förutom bestämning av oljekvalitet måste dessutom motorcyklar som är utrustade med en koppling i oljebad (våtkoppling) även uppfylla högre krav på skjuvstabilitet, förbränningsförhållande och framför allt friktionsförhållande. JASO-specifikationen som måste finnas i listan över godkännanden, anger om en olja uppfyller dessa egenskaper
Godkännanden för motorcykelmotorer enligt JASO
| JASO MA/MA-2 | 4-taktsmotorer – högt friktionsvärde för motorcyklar med våtkoppling | |
| JASO MB | 4-taktsmotorer – lågt friktionsvärde för motorcyklar utan våtkoppling | |
| JASO FB | 2-taktsmotorer – låg rengöring, ofullständig förbränning | |
| JASO FC | hög rengöring, nästan fullständig förbränning | |
| JASO FD | 2 taktsmotorer – bästa rengöring, fullständig förbränning |
För att kunna garantera en störningsfri drift, behöver moderna växellådor ett modernt högeffektivt smörjmedel som skyddar växellådan mot slitage och samtidigt inte påverkar kopplingsförhållandet. Tillsatsens typ och mängd för ett smörjmedel har tydlig påverkan på flera parametrar som t.ex. kopplingsbarheten, bytesintervall, friktionsförhållande och slitageskydd. Det är nödvändigt att följa angivna specifikationer eller godkännanden från tillverkaren när växellådsoljan byts. Även växellådsoljorna utvecklas och anpassa till det tilltagande antalet växellådstyper. Man skiljer först på växellåda eller axeldrivning, automatik, dubbelkopplings- och CVT-växellåda Inom dessa överordnade grupper finns olika undergrupper som alla kräver ett speciellt avstämt smörjmedel för konstruktion och användningssyfte. Anmärkning: Det saknas en enhetlig bas för växellådsoljor som tillverkarna är förpliktade att följa (t.ex. ACEA). Det medför många speciella tillverkargodkännanden.
Exempel:
Mercedes-Benz: | 24 ATF-godkännanden (MB godkännande 236.x) 21 (Hypoid-)växellådsolja godkännanden (MB-godkännande 235.x) | |
Volkswagen: | 14 ATF godkännanden (G 052 xxx, G055 xxx, G060 xxx) 15 (Hypoid-)växellådsolja-godkännanden (G 052 xxx, G055 xxx, G060 xxx) |
För att kunna göra någon form av uttalande om vilken kvalitet resp. vilka egenskaper en växellådsolja ska motsvara, har indelningen för kopplings- och axelväxellådor enligt API och automatiklådor enligt Dexron och Mercon dominerat under årens lopp. Tillverkarna använde dessa indelningar under en lång tidsperiod. Denna indelning räcker inte längre eftersom växellådorna har blivit mer komplexa. Viskositeten för växellådor och axeldrivningar klassificeras enligt SAE, precis som motoroljor. Viskositeten för automatlådeoljor, s.k. ATF-oljor (Automatic Transmission Fluid) klassificeras inte enligt SAE eftersom viskositeten är en beståndsdel i respektive tillverkargodkännande.
9.1.1 API (växellåds- eller axeldrivningsoljor)
GL 1 | Lågbelastade koniska växellådor eller snäckväxlar | |
GL 2 | Snäckväxlar (inte i trafikfordon) | |
| GL 3 | Växellåda (Oldtimer) | |
| GL 4 | Växellåda, hypoidväxel när tillåtet | |
| GL 5 | Hypoidväxel, växellåda, när tillåtet |
9.1.2 GM Dexron (automatlådor)
