Vi jobbar alltid framåt, men hur ser det ut bakom kulisserna?

Hej!

Vår kvartalsrapport som innehöll riktigt bra siffror har gjort många av er nyfikna. Vad döljer sig bakom dessa siffror? Hur ser det ut bakom kulisserna och i vår vardag?
De här frågorna vill jag besvara direkt och spontant utan att använda orden corona, pandemiförlorare, federal krishantering eller Laschet/Söder en enda gång.
Ursäkter hör jag tillräckligt av varje dag. Tyvärr i ökande grad från våra leverantörer. Då har vi redan nått den första tyngden som vilar på våra axlar: Råvarubrist i hela landet. Våra tankar är tomma. Vi lever ur hand i mun och vrider ur varje droppe olja ur våra ledningar för att överhuvudtaget kunna hålla leveranserna igång. Force Majeur – högre makt – så låter det när våra inköpare frågar om leveranstider. Där vi annars kör fartygslaster på 5 000 ton från Nordsjön via hamnen i Saar till vår fabrik i Dillingen kämpar vi idag på med lastbilar på 30 ton via landsvägar och motorvägar. Olönsamt, dyrt och verkligen inte inte miljövänligt. Råmaterial, förpackningsmaterial, dunkar och fat, förslutningar, kartonger och folier. De saknas överallt. För vissa var lockdown uppenbarligen en knockdown ... Fabriksutbyggnader och reparationer skjuter vi på framtiden eftersom hantverkare och montageföretag också bara klagar på brist på reservdelar och material. 
Vad är det som händer? Detta stopp i försörjningsslangen beror inte på ett par fartyg som fastnar ett par dagar i Suezkanalen. Jag tror snarare att ett och annat företag fortfarande föredrar att ligga på soffan, snygga till hemmakontoret och ta ut ersättning för korttidspermittering för att spara pengar istället för att kavla upp ärmarna. Det var det om den försörjningstragedi som vi upplever just nu. 
Och det vi faktiskt får har blivit svindyrt. En prisexplosion har skakat om vår lönsamhet – prishöjningar på mellan 10 % och 20 % från våra leverantörer ”från och med i morgon” är inget ovanligt ... Vi räknar med en merkostnad på 20 miljoner euro, för innevarande år, enbart för våra materialinköp i fabriken. Självklart försöker vi omfördela dessa kostnadsökningar från vår sida till marknaden genom prishöjningar. Men se vad som händer om du gör det i länder där ekonomin är körd i botten och där inflationen har skjutit i höjden. 
Apropå export: Två tredjedelar av vår verksamhet sker utomlands. I cirka 150 länder.
Vet du vad som saknas just nu? Vanliga containrar. Alla tänker på en kris och det finns inga sjöcontainrar och inte heller tillräckliga fraktmöjligheter. Allt är fullbokat. Allt är fullt, allt befinner sig till sjöss mellan Asien och Europa. Kris? Köp allt som går. Så är det snarare. Delvis har vi väntat i veckor och månader på att äntligen få nya fraktmöjligheter för vår exportverksamhet – oavsett väderstreck. Inte heller roligt. 
Kort sagt: Framtill kommer bara något litet in och baktill är det svårt att få ut något. I mitten kör vi treskift för att nå våra mål, trots svåra omständigheter, stanna kvar i framgångsspåret och inte tvingas ned på knä. Jag säger ofta: ”Svagheten hos vår motståndare är vår styrka.” Det är inte bara inom sportens värld, utan även inom affärsvärlden, som man bara är så bra som konkurrenterna tillåter. Men för närvarande är vi bara så bra som våra underleverantörer tillåter genom tillförlitliga varuleveranser ... Jag hade aldrig trott att något sådant skulle kunna hända igen. Det är på något sätt dumt när man blåser till angrepp och håller tillbaka förstärkningarna. Men så länge vi inte upptäcker några oljekällor i Ulm eller Saarlouis måste vi hantera läget sådant som det är.
Vi kallar det inkompetenskompensationskompetens. Fint ord. Jag har läst det någonstans nyss. Jag har också hört att det ser likadant ut i byggbranschen.
Jag önskar er alla en trevlig dag. Ta hand om er och håll humöret uppe.

Bästa hälsningar
Er

Ernst Prost
VD