Wähle ein anderes Land oder eine andere Region, um Inhalte für deinen Standort zu sehen. Select another country or region to see content for your location. Seleccione otro país o región para ver el contenido de su ubicación. Selecteer een ander land of een andere regio om de inhoud van uw locatie te zien. Vælg et andet land eller område for at se indhold, der er specifikt for din placering. Voit katsoa paikallista sisältöä valitsemalla jonkin toisen maan tai alueen. Choisissez un pays ou une région pour afficher le contenu spécifique à votre emplacement géographique. Επίλεξε μια άλλη χώρα ή περιοχή, για να δεις περιεχόμενο σχετικό με την. Scegli il Paese o territorio in cui sei per vedere i contenuti locali. 別の国または地域を選択して、あなたの場所のコンテンツを表示してください。 Velg et annet land eller region for å se innhold som gjelder der. Escolha para ver conteúdos específicos noutro país ou região. Välj ett annat land eller område för att se det innehåll som finns där. Konumunuza özel içerikleri görmek yapmak için başka bir ülkeyi veya bölgeyi seçin. Chọn quốc gia hoặc khu vực khác để xem nội dung cho địa điểm của bạn

Diese Box wird angezeigt, da die Seitensprache nicht mit einer den Browsersprachen übereinstimmt.

Close



”1 miljon miljoner = 1 biljon”.

I detta cirkulär förklarar Ernst Prost vilka möjligheter den låga räntan erbjuder staten för att kunna stimulera ekonomin efter coronakrisen.

Kära entreprenörer och kollegor,

 

Jag använder mig ibland av kampsporternas speciella vokabulär om heroiska kamper och ärorika slag. Vanligtvis efter ett par glas vin och efter att ha läst Clausewitz... Men jag gillar inte krigsretorik – oavsett hur målande jag vill beskriva situationen och våra uppgifter. Krig är något helt annat än en kris. Och skillnaden mellan kamp och krig har jag redan beskrivit tidigare. Krig dödar människor medan kamp räddar liv.

Och jag ser också en annan avgörande skillnad mellan krig och denna kris: I ett krig blir allt förstört. Maskiner, fabriker, hus – ja helt enkelt allt. Alla värden, alla tillgångar. Någon sådan ödeläggelse av privat egendom, företag och statliga inrättningar upplever vi ännu inte, även om skadeverkningarna inom vissa områden varit betydande. Men någon återuppbyggnad, som efter andra världskriget, handlar det inte om. Det vi behöver göra är helt enkelt att få snurr på hjulen igen. Ingen lätt uppgift, men inte heller omöjlig. För mig är detta en betydande skillnad, medan andra talar om en raserad ekonomi. Mer då en ofrivillig vinterdvala...

Det som är bra med oss tyskar är vår flitighet, vårt engagemang och vår starka arbetsmoral. Det blir sammantaget ca 90% av det som krävs för att vi ska komma upp i full fart igen... Lägg till detta 1.000 miljarder euro, dvs. 1 miljon miljoner euro... Då blir det 1 biljon euro. Eller gärna också 2 biljoner. Än sen då? Just nu kostar pengar ingenting. Kostnaden för pengar är räntor, och för det behöver staten f.n. inte betala ett öre. Tur igen... När räntan var som högst, betalade Tyskland mellan 20 och 40 miljarder euro/år ränta på sin statsskuld. Principen ”inga nya skulder” och den räntelösa tiden gör det möjligt för oss att till största delen spara in dessa miljarder i räntor varje år. Det är bra!

Och vad händer på kostnadssidan i statsbudgeten om vi utökar skulden från dagen 2 biljoner med ytterligare 2 biljoner euro? Just precis; ingenting! Så länge staten inte behöver punga ut med någon ränta, ökar inte kostnaderna, och måste därför inte sparas in på andra ställen. Ännu bättre! Det vore ödeläggande om vi till följd av krisen skulle tvingas till höga skulder och p.g.a. dessa behöva göra betydande besparingar på andra ställen (och vilka det skulle gälla vet vi ju). Men det behöver vi inte. För man kan mycket väl leva med skulder som man inte behöver betala ränta för. Särskilt om dessa lån gjorts möjliga av de egna medborgarna. Nyckelordet här är ”statsobligationer”.

Nu är jag förvisso inte finansminister, utan bara en enkel företagsledare från landet, men så skulle jag göra detta. Ta till det tunga artilleriet och högt proklamera det som Mario Draghi (på Europeiska Centralbanken) på sin tid kallade ”whatever it takes" för att låna så mycket som behövdes för att få ekonomin på fötter igen. Att spara pengar här vore lika korkat som att stoppa klockan för att spara tid.

Dessutom skulle det skyndsamt nödvändiga investeringsprogram som krävs för att till fullo bringa den till vissa delar krisdrabbade tyska infrastrukturen på fötter igen äntligen kunna lanseras: skolorna, broarna, digitaliseringen, energiomställningen, sjukvårdsväsendet. Det finns med andra ord massor att göra. Det finns massor av arbete, och om smörjmedlet, d.v.s. färskt kapital, pumpas in i motorn, kommer läget att vara bättre efter krisen än före den. Rätt genomfört, är detta inte bara ett recept för Tyskland utan för hela Europa. För att lyckas med det får man dock inte ha en inställning präglad av idealism, nationalism eller fundamentalism. Euro-obligationer, utställda av Europeiska centralbanken, ger tillgång till nytt kapital också för våra grannar, och det till låg ränta – och det är just låga räntor det handlar om här.

 

Er 

 

Ernst Prost


Sverige

Europe

Bosna i Hercegovina
Czechia
Danmark
Deutschland
Eesti
España
France
Great Britain
Hrvatska
Ireland
Italia
Kosovë
Latvija
Lietuva
Magyarország
Nederland
Norge
Österreich
Polska
Portugal
Schweiz
Slovensko
Srbija
Suomi
Sverige
Türkiye
Ελλάδα
Македонија
Монтенегро
Россия
Србија
Украина

Asia Pacific

Australia
Brunei
Indonesia
Malaysia
Myanmar
New Zealand
Pakistan
Singapore
Thailand
Việt Nam
Казахстан
Киргизия
ישראל
ایران
中国
日本
대한민국

Americas

Argentina
Bolivien
Brasil
Chile
México
Paraguay
Perú
Trinidad & Tobago
Uruguay

The United States, Canada and Puerto Rico

Canada
USA

Africa, Middle East and India

South Africa
Uganda